Årets 25 bästa hårdrockslåtar

Sofia Bergström om hårdrocksåret 2021

Publicerad 2021-12-24

Franska metalbandet Gojira.

Högst upp på min önskelista till jultomten?

Fler timmar på dygnet.

I år har det släppts så mycket bra metal att man omöjligen hinner lyssna på allt.


Fred på jorden hade förstås varit najs. Liksom att lösa klimatkrisen. Men att trolla fram mer tid känns just nu mer realistiskt än att världen ska enas.

Hur som helst är det med både förundran och beundran som jag betraktar det hårda skivåret 2021 i backspegeln. Pandemin har försett musiker med både tid och inspiration att sätta ord och toner på det svåra och smärtsamma omkring oss. Mängden gripande metal tycks oändlig.

Mastodon och Gojira hämtade melankoli och misär ur både personliga och världsliga upplevelser för att måla upp sina melodiska ljudpaletter på vackra ”Hushed and grim” respektive ”Fortitude”.

Hardcorens amerikanska apostlar Converge och singer-songwritern Chelsea Wolfe gjorde gemensamt musikaliskt stordåd på ”Bloodmoon: I”.

Volbeat.

Samtida giganter som Trivium och Volbeat överraskade stort genom att leverera sina tyngsta album hittills i karriären, medan veteraner som Helloween, Dream Theater och Iron Maiden befäste sin status och relevans.

Undergroundscenen utmärkte sig som vanligt lite extra. Svenska akter som Horndal, Wormwood, Monolord, Heavy Feather, In Mourning, Soen, Hypocrisy och At the Gates överträffade sig själva.

Från thrashen med omnejd träffade Exodus, Wraith, Kryptos, Enforced, Bloodkill, Wode och Nervosa hårdare än många andra. Kal-El, Mother Iron Horse och Greenleaf satte varsin slam dunk inom stonerrock-scenen.

Och Cult of Luna, Creeping Death, Hoaxed och Kryptan skapade årets bästa ep:s. En uppsjö av lysande debutanter lämnade dessutom uppseendeväckande stora avtryck:

Crypta, Lysjakt, Malakhim, Grand Cadaver, Spiritbox, Bastarður, Noctule, Nephila och Bizarrekult för att nämna några få.

Iron Maiden.

Men allt var förstås inte guld och gröna skogar – Yngwie Malmsteen och Limp Bizkit släppte nytt. L-G Petrov, Hank von Hell, Joey Jordison och Alexi Laiho, musiker som på olika sätt har satt stor prägel på rock- och metalscenen, dog.

Dokumentären ”Look away” vädrade rockscenens smutsbyk. Sexism och sexuella övergrepp inom musikbranschen är inget som längre kan, bör eller ska sopas under mattan.

I skrivande stund hänger dessutom livemusiken ännu en gång på en skör tråd. Kulturlivet höll på att vakna till liv igen efter lång dvala innan omikron slog ner och äventyrar allt.

Vad som väntar nästa år går inte att förutspå. Men att det ska trängas närmare 35 000 hårdrockare på ett fält i Blekinge om dryga halvåret känns som en ouppnåelig utopi.

I dessa ovissa tider blir musiken en desto viktigare verklighetsflykt och energikälla. Om det är så är danska Livløs dundrande dödsmetall på ”And then there were none”, Nestors nostalgiinjektion ”Kids in a ghost town” eller K.K. Downings stabila återkomst ”Sermons of the sinner” som ger en kraft att kriga vidare.

Det finns som sagt mycket att välja från i år.


Årets 25 bästa hårdrockslåtar

1 SPHINX (GOJIRA)
Gojira är bandet att hålla hårt i handen när domedagen dundrar in. På ”Fortitude” i allmänhet och låten ”Sphinx” i synnerhet är fransoserna oerhört övertygande.


2 LUMERIAN (SOEN)
Joel Ekelöfs fängslande röst svävar svindlande högt över bandkamraternas pampiga progressiva metal.


3 SHALLOW GRAVES (DÖDSRIT)
Svensk-holländska Dödsrit serverar black metal och crustpunk i en smaskig symbios där alla inblandade känns som vinnare.


4 THE PARCHMENT (IRON MAIDEN)
Steve Harris storslagna skapelse skiner allra starkast på hårdrockslegendernas senaste skiva ”Senjutsu”, som fortsätter att växa i styrka för varje lyssning.


5 PSYCHIC WOUND (KING WOMAN)
Kristina Esfandiaris röst plåstrar om dina själsliga sår, stora som små.


6 BRIGHT IN MY MIND (HEAVY FEATHER)
Svenska Heavy Feathers senaste skiva ”Mountain of sugar” är en tidsmaskin där du färdas tillbaka i tiden till 60-talets skimrande rockscen.


7 RIDERS (HOAXED)
Portlandduons drömska ”dark rock” och självbetitlade ep tog mitt sinne till fjärran platser under årets periodvisa hemmakarantäner.


8 BLOOD ORNAMENTS (HOODED MENACE)
De dansanta Death-vibbarna får höfterna att rulla och munnen att vattnas. I år är finska Hooded Menace mästarnas mästare inom death/doom-genren.


9 ERASE (ZEAL & ARDOR)
Manuel Gagneuxs sorg och ilska lär sätta sig i väggarna efter bara någon lyssning. Zeal & Ardors oheliga allians av black metal, blues och gospel är onekligen här för att stanna.


10 THERE IS A BEACON (MALAKHIM)
Redan andra veckan i januari släpptes en av årets bästa black metal-skivor – ”Theion”. Umeåbandet Malakhim står för den beundransvärda bedriften. Inledningslåten går inte av för hackor.


11 BLESSED BE THE GLUE (KRYPTAN)
Den svenska trions självbetitlade debut-ep, som låten kommer ifrån, släpper säkerligen lös helveteshunden. Men det är det värt.


12 NORTHBOTHNIA (KVAEN)
Efter ett par varv med kylslagna ”Northbothnia” i hörlurarna är öronen rejält frostbitna. Men trots risk för kallbrand kan jag inte få nog av Kvaens berusande black metal-bestyr.


13 THE PARADOX (AT THE GATES)
Välgjort och vackert vemod. ”The paradox” blir mäktigare för varje lyssning.


14 ANOTHER DAY (HYPOCRISY)
Man behöver inte vara konspirationsteoretiker för att förstå storheten med ”Worship”, det senaste albumet som Peter Tägtgrens skötebarn värkt fram.


15 TOWERS (DVNE)
Sludge är sällan flådigt, men skotska Dvnes storslagna ljudbild är ett underbart undantag.


16 NO WAY BACK JUST THROUGH (TRIVIUM)
Triviums starka avancemang med ”In the court of the dragon” står för en av årets trevligaste överraskningar.


17 HEROIN (UNTO OTHERS)
Unto Others (ex-Idle Hands) svårmodiga hårdrock är minst sagt beroendeframkallande.


18 AZURE (VOKONIS)
Den svenska trion går i bland andra Mastodons fotspår och tar med lyssnaren på en omvälvande odyssé genom psykedelisk och progressiv stoner och sludge.


19 CLOAKED IN BLACK (WRAITH)
Svärtad thrash och speed metal är det nya svarta.


20 THE DEVIL RAGES ON (VOLBEAT)
Danskarnas ”psychobilly” lär få djävulsdyrkare att vilja dansa lindyhop. Något riktigt lömskt frambesvärjs genom Michael Poulsens och Rob Caggianos gitarrer.


21 RUNNING OUT OF TIME (TOWER)
New York-gängets hormonstinna heavy metal slår an de rätta strängarna.


22 THE WELL (KRYPTOGRAF)
Norrmännens monstruöst medryckande rock gör mig lika knäsvag varje gång. Ska definitivt skicka min nästa kiropraktorfaktura till Kryptograf.


23 WHITE BONES (NEPHILA)
Den svenska septettens sagolika spacerock sätter guldkant på tillvaron.


24 VIRAL TUMOR (BASTARÐUR)
Sólstafirs Aðalbjörn Tryggvasons sidoprojekt levererar kokande kritisk crustpunk med en käftsmälls kraft. Upptrappningen en tredjedel in i låten kan vara årets läckraste passage.


25 COWARDS FEED, COWARDS BLEED (DYING WISH)
Blytung metallisk hardcore som får nackhåren att resa sig.