Sverige fortsätter att dominera hårdrocken

Sofia Bergström sammanfattar det tunga rockåret 2018

Uppdaterad 2019-02-14 | Publicerad 2018-12-28

ÅRETS HÅRDROCK Tyck vad ni vill om hårdrockåret 2018.
Men en sak är säker: svenska band är bäst på tyngre rock och metal.

Hårdrock är en av Sveriges starkaste exportvaror.

Vi hårdrockare vet det.

Till och med Carl Bildt vet det.

Ni minns väl den tidigare statsministerns tweet från 2013 om att Sverige är ”globala ledare i heavy metal”? Med hänvisning till att vi och Finland har flest metalband per capita.

I år känns dominansen tydligare än på länge.

Sju av tio plattor på min årsbästalista är just från svenska band eller band med Sverige-anknytning: Tribulation, Lucifer, Svartkonst, MaidaVale, Craft, Vanhelgd och Agrimonia. En sannerligen spretig mix av bland annat psykedelisk rock, sludge, dödsmetall och black metal.

I övrigt har årets månader bjudit på grymma släpp från bland andra Graveyard, Bloodbath, At The Gates, LIK, Nekromant, Nekrokraft, Domkraft och debuterande The Heard.

Det går förstås inte att summera hårdrockåret 2018 utan att nämna Strängens ”Rock på svenska”. Den forne The Hellacopters-gitarristens postuma skiva har rört mig till tårar otaliga gånger i år.

För att inte tala om det i särklass hetaste bandet just nu: Ghost. Senaste albumet ”Prequelle” toppar många årsbästalistor och nyligen blev det känt att gruppen är nominerade i två kategorier på amerikanska Grammy-galan.

Världsherraväldet är inom en armlängds avstånd.

Det har förstås hänt en hel del internationellt också.

2018 blev året som heavy metal-legendarerna Judas Priest fann glöden igen. A Perfect Circle släppte ett utmärkt rockalbum efter 14 år i dvala. Och polska extrem metal-akten Behemoth tog ett rejält kliv på karriärstegen med kritikerrosade ”I loved you at your darkest”.

Och inte att förglömma: Metallicas tog emot det prestigefyllda Polarpriset.

Huruvida Metallica var rätt eller fel val lär de lärda tvista om i all oändlighet. Men det går inte att förneka att priset var ett välbehövligt – om än sent påkommet – erkännande för hela hårdrockscenen.

När det ibland känns som att det går käpprätt åt helvete med världen utanför fönstret finner jag förtröstan i att hårdrocken lever och frodas. Såväl internationellt som på hemmaplan.

Förvisso i periferin av Nicki Minajs utmanande musikvideos, Bianca Ingrossos mediala upptåg och klämkäck familjeunderhållning på tv.

Gott nytt (hårdrock)år på er!


Årets 30 bästa hårdrocklåtar


1. INGRID (STRÄNGEN)
Strängens postuma skiva ”Rock på svenska” når sin känslomässiga kulmen på sista spåret ”Ingrid”. En hjärtskärande ballad om dottern.


2. DEAF EARS BLIND EYES (ALICE IN CHAINS)
Mollstämda riff och malande sludgepartier omfamnas av det ikoniska grungebandets bekanta aura av vemod.


3. DON’T YOU DARE (ZEAL & ARDOR)
Manuel Gagneuxs oheliga allians av blues, soul, gospel och black metal är galet bra. Med betoning på ”galet”.


4. WHEN PARADISE FADES (SKELETONWITCH)
2018 blev året då amerikanska Skeletonwitch förnyade sitt sound och gjorde mig till ett fan.


5. CRIES FROM THE UNDERWORLD (TRIBULATION)
Döden flåsar en i nacken från start till slut. Tribulation kan konsten att skapa stämning och atmosfär.


6. VI FÖDDES I SAMMA GRAV (VANHELGD)
Mer extrem metal på svenska till folket!


7. OH HYSTERIA! (MAIDAVALE)
Förförisk psykedelisk rock i en nyskapande och fascinerande förpackning. Sofia Ströms effektfulla riff är rakt igenom trollbindande.


8. LONE WOLF (JUDAS PRIEST)
Judas Priests klassiska heavy metal levereras i en oerhört välskräddad ljudkostym. Lysande doomdänga från glödheta ”Firepower”.


9. PHOENIX (LUCIFER)
Med soulstänkta urladdningar och sällan skådad passion tar Berlin-bördiga sångerskan Johanna Sadonis mig med storm.


10. REVENGE SONG (THE HEARD)
Oemotståndlig tyngre rock från debuterande The Heard, som bland annat består av tidigare medlemmar från Crucified Barbara.

11. THE DOOMED (A PERFECT CIRCLE)
Rockgiganternas senaste album ”Eat the elephant” känns i varenda cell i kroppen. I synnerhet olycksbådande ”The Doomed”.


12. DEVIL’S BLOOD (SVARTKONST)
Rysligt vasst titelspår från årets bästa debutplatta.


13. WALK ON (GRAVEYARD)
Progressivt uppbyggda ”Walk on”, från hisnande bra ”Peace”, osar av ljuvliga psykedeliska tongångar och får mig att vilja dansa.


14. TSAR BOMBA (NECROPHOBIC)
Suverän svärtad dödsmetall.


15. ASSIMILATE (DARON MALAKIAN & SCARS ON BROADWAY)
En brutalt bra version av Skinny Puppys ”Assimilate”, som får originalet att blekna i jämförelse.


16. SEEK + FORGET (MANTAR)
Tyska sludgeduon Mantars rasande mix av medryckande melodier, starka refränger och rå skriksång gör mig sjövild.

17. DAGGERS OF BLACK HAZE (AT THE GATES)
Lika delar tradition och förnyelse präglar ”Daggers of black haze” och resten av låtmaterialet på bandets senaste skiva.


18. THE SILENT LIFE (RIVERS OF NIHIL)
Teknisk dödsmetall, deathcore och jazz i storslagen symbios.


19. RID YOU OF YOUR FLESH (LIK)
Det bästa med Stockholm: närheten till vatten, kulturlivet och den svärtade dödsmetall-akten LIK.


20. ONE OF THE FALLEN ANGELS (ELECTRIC BOYS)
Det okonventionella psykedeliska outrot är bland det häftigaste som jag har hört i år.


21. UNDONE (CRAFT)
Sex minuter och 38 sekunder av black metal-perfektion.


22. VALE OF TEARS (RIVERSIDE)
Polska Riverside vaskar fram proggigt guld.


23. DEVONIAN: NASCENT (THE OCEAN FEAT. KATATONIA)
Kittlande tysksvensk kollaboration. Vackert är bara förnamnet.

24. JUNIPER (MYRKUR)
Tidigare i år rörde Amalie Bruun, musikern bakom Myrkur, mig till tårar på Södra Teatern i Stockholm. Det gör hon även på titelspåret från senaste ep:n.


25. REAPERS FROM THE PAST (BLACK REAPER)
Förträfflig Dissection-esque black metal från Fujian-provinsen i Kina.


26. WOLVES MOUNTAIN (NEKROMANT)
Avväpnande instrumental fuzzig hårdrock från Vänersborgstrion Nekromant.


27. ASTRAY (AGRIMONIA)
Smutsigt, sorgset och andlöst vackert – precis som svärtad doom ska vara.


28. KING’S HARVEST (AVATAR)
De sylvassa Sepultura-inspirerade riffen skulle göra självaste Max Cavalera grön av avund.


29. PARTISAN (SODOM)
Jag häpnar gång på gång över Sodoms förmåga att förnya sin drygt 40 år gamla tyska thrash metal. ”Partisan” är en ångvält till mini-ep.


30. VULTURES (NERVOSA)
Är du fly förbannad på världens tillstånd? Gör som brasilianska Nervosa och lira furiös thrash metal för att få utlopp för all frustration och ilska.


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik