Christer Björkman: ”Jag tappade synen på vänster öga”

Schlagergeneralen i stor interjvu om Melodifestivalen, blodproppen och hälsoläget

Av: Anna Shimoda, Hans Shimoda

Publicerad:

Christer Björkman är förvisso schlagergeneral med hela svenska folket.

Men hemma är det maken Martin som håller i taktpinnen.

– Kommer jag hem från jobbet och är i en beslutsbubbla och är väldigt tydlig och konkret, då säger Martin ”du är inte på mellon nu! Nu lugnar du ned dig”.

Hur skulle du vilja sammanfatta Mello-året 2020?

– Skitroligt, jättebra, fantastiskt härliga låtar och nummer. Det känns bara sjukt kul och jag är pepp inför en fantastisk final.

Finns det en självklar vinnare bland förhandsfavoriterna om man frågar dig?

– Det är det som är så härligt att det inte gör det. Det är tvärtom, det finns ett antal självklara vinnare och det är en lyxig situation. Den här känslan av att osäkerheten inte gör mig orolig har jag nog inte känt sedan fighten stod mellan Danny och Loreen 2012. Jag tror båda hade vunnit i Eurovision.

Det är inte så lång tid kvar till du abdikerar som schlagergeneral…

– Nej, det är kluvet. Det här har varit mitt liv i 19 år nu. Det är väldigt dubbla känslor, men det känns helt rätt, det är därför jag har iscensatt den här abdikeringen under lång tid. Jag hade nog kunnat brinna för det här i fem år till, men man måste veta när det är dags. Jag vill göra andra saker och nu har jag ett jätteäventyr framför mig som redan har dragit igång med USA och American Song Contest.

Christer Björkman.
Foto: PETER WIXTRÖM
Christer Björkman.

Hur skönt ska det bli att slippa alla mediokra wannabe-artister som har Mello-drömmar och stalkar dig?

– Hahahaha! Det är klart att det finns saker i det här som inte alls är svårt att vara utan. Men om jag ska vara riktigt ärlig så är det mediebevakningen jag kommer tycka är skönast att slippa. Den är tärande, man sänker garden efter varje säsong, sedan när det drar igång igen så är det alltid vid något tillfälle man säger något som inte var meningen.

Vad har du hatat mest med ditt jobb som schlagergeneral? Eller har allt bara varit guld och gröna skogar?

– Det är den delen som kommer på köpet. Vi lever i symbios med varandra, men det är klart det funnits massor av tillfällen som har varit smärtsamma, ibland rättvisa, men också väldigt orättvisa.

Konstigheter bakom kulisserna

Du menar att vi är ett nödvändigt ont?

– Ungefär så, men det är inte alltid det är av ondo, det är många gånger det är väldigt trevligt också. Det här är trevligt.

Skönt att höra. Vad är det sjukaste som har hänt bakom kulisserna?

– Det har hänt vansinnigt mycket konstigt bakom kulisserna som har varit både chockerande och oväntat. Jag kommer ihåg när den där appen var ny, då hade vi ett debacle i första finalen när den bara rasade ihop. Då hade vi sådan tur att det var det året när Måns vann och han var en sådan överlägsen tydlig vinnare, alla hade samma vinnare, de internationella jurygrupperna, telefonrösterna och app-rösterna. Alla hade samma vilja så det blev aldrig någon diskussion. Det blev en jättegrej att halva röstningssystemet brakade samman, men det var tack och lov ett år där det var en så tydlig vinnare.

Det hade varit jobbigare det år det stod mellan Sanna Nielsen och Ace Wilder?

– Oj, det hade verkligen varit jobbigt.

Löftet till Anna Book

En annan sak. Hur jobbigt var det att diska Anna Book?

– Det var jobbigt på det sättet när det drabbar en person som inte bör skuld. I det fallet var det upphovsmännen som hade schabblat något enormt och skickat in en låt som hade varit med i ett annat lands tävling, det var rätt korkat får man säga. Det drabbade henne. Det är inte mindre tråkigt att behöva göra det med Thorsten Flinck, men då var det ändå han som var upphovet till att det blev ett problem.

Anna hävdade att du hade lovat henne en plats i startfältet året efter. Hur ligger det till med den saken?

– Hon blandar ihop lite där. Det förutsätter för det första en låt... Men absolut sa jag att vi ska försöka kompensera henne för det som hände, och det gjorde vi redan i programmet eftersom hon fick vara mellanakt och sjunga sin låt utom tävlan. Sedan fanns det en dialog om låtar, men vi hittade aldrig någon som var tillräckligt bra. Och det löftet som hon hade fått, det kom nog egentligen från Fredrik Kempe. Hon var i ett chocktillstånd när det hände så jag kan inte anklaga henne för at blanda ihop olika kommentarer.

Så allt är Kempes fel alltså?

– Ja, han har nog lovar henne en låt faktiskt…

Foto: AFTONBLADET
Christer Björkman i Eurovision song contest 1992.

Du är onekligen general på jobbet. Men vem är general hemma i Storängen, du eller maken Martin?

– Det är nog Martin, han är väldigt bestämd, haha! Jag viker mig nog ofta när det inte är väldigt, väldigt viktigt för mig. Jag tar inte strid om allt.

”En popballad står sig alltid”

Det kanske kan vara skönt att slippa bestämma hemma?

– Kommer jag hem från jobbet och är i en sådan beslutsbubbla och är väldigt tydlig och konkret, då säger han ”du är inte på Mellon nu! Nu lugnar du ned dig”. Då är det bara att byta tonfall och tagga ned.

1992 vann du med ”Imorgon är en annan dag” Hur skulle den stå sig 2020?

– Låten står sig, den har åldrats med värdighet, däremot kanske inte jag står mig lika bra.

Vi tänker också på typen av låt – hur skulle den stå sig idag?

– En popballad står sig alltid, det är en genre som alltid funkar. Det är något visst med en snygg ballad.

Foto: ROBIN LORENTZ-ALLARD
Christer Björkman.

Du fick en blodpropp i samband med Eurovision i Tel Aviv förra året. Hur är det med hälsan idag?

– Jag hade en jävla tur att det hände där. Jag var typ efter presidenten den viktigaste personen i landet just då. De stod i parad på sjukhuset när jag kom dit och det tog inte mer än tio minuter så var jag inne för behandling. De definierade vad problemet var, att det var en förträngning i en halsartär och att jag hade fått en 10:a som gjorde att jag tappade synen på vänster öga en stund. Men sedan löstes den upp, de satte mig på blodförtunnande, opererade mig och sprängde den där artären och satte in en stent, ett metallrör som gör att det inte kan hända igen. Nu är jag återställd, allt är bra, alla värden är bra. Det var ett bra ställe att bli sjuk på.

”Lever rätt hälsosamt”

Tänker du på hur du lever idag?

– Tack vare Martin, som är väldigt noga med träning och vad vi äter, så lever vi rätt hälsosamt. Det där är gamla synder. Det berodde på att jag tidigare hade rökt under väldigt lång tid, jag slutade 2011, men då hade jag rökt i 39 år så det var väl lite sent. Det tillsammans med kolesterolrik mat på den tiden har sett till att den där plackbildningen har kunnat bli. Det räcker inte att man har levt sunt i 10 år, skadan var redan skedd. Men nu har de gått igenom mig och röntgat så de vet att det inte finns fler problemområden. Nu får jag se till att inte stressa och jag hoppas att det löser sig någon gång, haha!

Är du fåfäng?

– Nej, det tror jag faktiskt inte. Det var jag nog tidigare, men inte nu. Inte det yttre, det är som det är. Man åldras, jag vill hålla mig i någorlunda form för att hålla mig frisk, inte för att visa upp mig på en strand.

Avslutningsvis. Hur går det med ditt nya jobb, American song contest i USA?

– Det är så oerhört spännande. Det är så stort och komplext och komplicerat. Vad det blir av det har jag ingen aning om. Men att jobba med fantastiska kreatörer som man bara läst om, vad de har åstadkommit, det är en jädra bonus, det är ett wow och en härlig erfarenhet.

Publicerad:

LÄS VIDARE