Oväntad räddning för änkan: Hemkokt ajvar
Patriarkat och hederskultur får en snyting i ”I koltrastens land”
Uppdaterad 2021-11-29 | Publicerad 2021-11-26
I koltrastens land
Regi Blerta Basholli, med Yllka Gashi, Çun Lajçi, Aurita Agushi.
FILMRECENSION. Nyckeln till frihet stavas ajvar i ett drama om hur svårt det är att släppa 90-talets krig i det forna Jugoslavien.
DRAMA. När vi möter Fahrijes (Yllka Gashi) familj är kriget i Kosovo slut, men påverkar ändå allting. Hon bor med sina barn och sin svärfar i ett hem där allt cirklar kring hoppet på att maken/fadern/sonen ska komma tillbaka från kriget. Han är saknad och har fortfarande inte hittats i massgravarna, även om sökandet pågår. Familjens situation är långt i från unik i den by där filmen utspelas. Fahrijes man lämnade efter sig bikupor, men honungen är inte tillräcklig för att familjen ska klara sig.
Djupt kontroversiellt samhälle
Flera av kvinnorna går samman och startar en affärsverksamhet där de kokar ajvar och säljer delikatessen till en lokal butik. I våra öron må det låta som klockrent entreprenörskap, men verksamheten är kontroversiell. Det här är ett djupt konservativt samhälle där kvinnor ska veta sin plats och låta affärer skötas av männen. Hederskulturen måste upprätthållas till varje pris.
Fahrije möter snart ett intensivt, ibland våldsamt, motstånd från männen i byn. Inte heller får hon något stöd från svärfar och hennes dotter får skämmas i skolan när ryktet går om att hennes mamma är en hora.
Filmen är regissörens debut, gjorde succé på Sundancefestivalen förra vintern och är den sortens film som mycket väl skulle kunna Oscarnormineras nästa år eftersom den är verklighetsbaserad, skildrar kvinnokraft i ett mansdominerat samhälle och skickligt följer en ganska traditionell struktur i berättandet. Skådespelarna är utmärkta och under eftertexterna möter vi den verkliga Fahrije och de andra ajvarkokande kvinnorna.
Obeskrivlig grymhet
Tidigare i år återupplevde vi krigen i Jugoslavien genom den omskakande ”Quo vadis, Aida?” och här finns liknande stunder då vi slås av den obeskrivliga grymheten i att rota runt bland tygstycken, benbitar och eventuella ringar eller föremål på jakt efter något som kan identifiera ens älskade anhörig. En levande människa reducerad till damm.
Men i första hand är ”I koltrastens land” en effektfull snyting mot ett förtryckande patriarkat, oavsett kriget. Berättandet är återhållet och dokumentärt, för att så småningom lyfta sig självt och oss i publiken med en ingefärashot full av feelgood.
Filmen visas på bio.
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och Twitter för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.