Filmen om Michael J Fox träffar rakt i hjärtat
Gripande dokumentär om film, 80-tal och Parkinsons
Uppdaterad 2023-05-25 | Publicerad 2023-05-22
Still: A Michael J Fox movie
Regi Davis Guggenheim, med Michael J Fox.
FILMRECENSION. Michael J Fox snubblar och ramlar framför en främling på gatan.
– Titta, du fick mig på fall, skämtar han.
Humorn är hans försvar och krycka i den här berörande dokumentären.
DOKUMENTÄR. Det har gått mer än tre decennier sedan Michael J Fox, då en av världens populäraste filmstjärnor, fick sin dom av en läkare. Han var ung men hade drabbats av Parkinsons sjukdom.
Han valde att hålla diagnosen hemlig för allmänheten och det dröjde ganska många år innan symtomen blev allt mer synliga.
Det var när han hade huvudrollen i succéserien ”Spin city” som problemet blev akut. Han hade lärt sig att räkna ut när det var dags att ta medicinen och hur lång tid han hade på sig innan det var dags för nästa dos. Symtomen gömde han genom att hela tiden hålla sin skakande hand sysselsatt. Skyffla papper, fippla med en penna, lattja med en tennisboll.
En matematik som hela tiden malde i huvudet, särskilt för en skådespelare som är engagerad i något så heltidskrävande som huvudrollen i en tv-serie. En serie som dessutom spelades in för publik.
I dag är Fox 61 år och har dragit sig tillbaka från skådespeleriet. I den här dokumentären, gjord av Davis Guggenheim som kanske är mest känd för att ha följt förre vicepresidenten Al Gore nära i klimatfilmen ”En obekväm sanning” (2006), möter vi Fox i vardagen.
Ben krossades i ansiktet
Stjärnan har i intervjuer sagt att det var smått chockerande för honom att se en del scener i filmen. Vi ser hur hans ansikte fryser och blir uttryckslöst när medicinen slutar verkar. Vi ser honom snubbla omkring och ramla. En dag sätter han sig vid kameran och berättar att han har ramlat så illa att ben krossades i hans ansikte.
Fox ser ofta trött och sliten ut, han har kämpat med sjukdomen så länge och det blir förstås bara värre. Ändå är det full fart framåt som gäller. Hans tränare har ett uppdrag: att få Fox att lugna ner sig lite. Ju mer stjärnan försöker gå som vanligt, det vill säga med den energi som är typisk för honom, ju större är risken att han ramlar och slår sig.
Fox är frustrerad. Han avskyr när folk ber honom att vara försiktig. Det handlar inte om det, resonerar han. Oavsett om han är försiktig kommer han att ramla, för det är så sjukdomen fungerar. När kroppen bara viker sig kommer det ingen förvarning.
Han förlitar sig på sitt sinne för humor. Skämten kommer fort och snabbt. Filmen blir även ett kärleksfullt porträtt av hustrun Tracy Pollan som Fox mötte under inspelningen av tv-klassikern ”Fem i familjen”.
Det är en öppenhjärtig och gripande film som lyckas med att kännas upplyftande, utan att bli sentimental eller erbjuda falska hopp om en bättre framtid.
Gjord i samma anda som 80-talsfilmer
Det är också en slipad film på andra sätt. Regissören ville berätta om Foxs karriär i samma anda som de 80-talsfilmer som gjorde skådespelaren berömd. Guggenheim förlitar sig inte bara på klipp ur filmer och tv-serier samt annat arkivmaterial, som intervjuer och bakom kameran-reportage. Han återskapar även scener ur skådespelarens liv som ser ut som om de hör hemma i exempelvis ”Tillbaka till framtiden” och ”Nyckeln till framgång”.
Det är riktigt snyggt. En film som träffar rakt i hjärtat.
Filmen visas på Apple TV +.
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och Twitter för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.