Fattig comeback för ’Paranormal activity’

Tafatta försök att skrämma oss i nya uppföljaren

Publicerad 2021-10-31

Emily Bader i ”Paranormal activity: Next of kin”.

Betyg: 1 av 5 plusBetyg: 1 av 5 plus

Paranormal activity: Next of kin

Regi William Eubank, med Emily Bader, Roland Buck III, Dan Lippert.


FILMRECENSION. Äntligen en ny film i ”Paranormal activity”-serien... tycks det inte vara någon inblandad i den här filmen som tänkte.

SKRÄCK. ”Paranormal activity” (2009) blev kronskeppet bland alla så kallade ”found footage”-filmer som kom för tio år sedan. Skräckfilmer som alla såg ut som ett videoband någon hade hittat på en vind, kvarglömd dokumentation över läskiga övernaturligheter som hade fångats med en enkel videokamera.

”Blair witch project” (1999) var förstås en viktig föregångare, men ”Paranormal activity” blev en fristående sensation som i sin tur inspirerade en drös fortsättningar, fem ordinarie uppföljare och en spin-off, ”Paranormal activity: The marked ones” (2014).

Kopplingar till en grupp amishbor

Nu har filmserien väckts till liv igen, med en fristående historia. Vi möter Margot (Emily Bader) vars mamma försvann för flera år sedan. Margot vill ta reda på vad som hände och det finns kopplingar till en grupp amishbor ute i vildmarken. Tillsammans med några kompisar som dokumenterar hela äventyret med kameror flyttar Margot in tillfälligt hos amishborna. Där inser hon och polarna snart att det ensligt belägna samhället har gott om hemligheter.

”Paranormal activity: Next of kin”.

En del kritiker har funderat på om det här är en historia som har tvingats in i ”Paranormal activity”-formeln, för det har verkligen ingenting med föregångarna att göra. Samtidigt är den skriven av Christopher Landon som har varit inblandad i de flesta av seriens filmer. Men det är lätt att tänka åt det hållet. En viktig ingrediens som skiljer ”Next of kin” åt från föregångarna är nämligen att filmskaparna verkligen tycks ha velat skapa något visuellt snyggare än ”found footage”. Effekter och foto är mer genomarbetat, mer slipat. Den första filmen kostade inte många kronor att spela in; den här var betydligt dyrare.

Tafatta försök att skrämmas

Ändå är den rakt igenom fattig – på spänning, skräck och djup. Upplägget med konstigheter på landsbygden känns enbart dammigt och försöken att skrämma oss är till en början helt tafatta. När sedan tempot blir mer intensivt sista halvtimmen, komplett med en lössläppt demon, tar filmen i mer med blod och masker. Men till skillnad från den förfärande slutuppgörelsen i bioaktuella ”Antlers”, som också var direkt kopplad till en föräldratragedi, blir det enbart löjeväckande här.

Filmen skulle ursprungligen ha haft biopremiär. I stället används den nu som lockbete för potentiella abonnenter till strömningstjänsten Paramount+. Vi får hoppas att en annan comeback där, nya ”Dexter”-serien, är mer sevärd.

Filmen visas på Paramount+.


Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och Twitter för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.

Följ ämnen i artikeln