Gasen i botten när clownen slaktar igen

”Terrifier 2” är en djärv, vansinnig skräckkarnival

Publicerad 2022-12-08

David Howard Thornton i ”Terrifier 2”.

Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus

Terrifier 2

Regi Damien Leone, med Lauren LaVera, Elliott Fullam, Sarah Voigt, David Howard Thornton.


FILMRECENSION. Clownen Pennywise i ”Det”-filmerna har fått en imponerande rival i Art the Clown.

Välkommen till hans två timmar och tjugo minuter långa skräckkarnival.

SKRÄCK. Första filmen finns att hyra på Amazon Prime Video. ”Terrifier” väckte ingen större uppståndelse när den hade amerikansk biopremiär 2018, men kultryktet växte.

När regissören Damien Leone hade tiggt ihop tillräckligt mycket pengar av investerare och första filmens fans kunde han göra en uppföljare. Här är ”Terrifier 2” i all sin blodstänkta lyster. Den har inte kostat mycket att göra, men arbetsglädjen och kreativiteten lyser igenom. Den är djärvare än ettan. Mer ambitiös.

Man ska vara medveten om ett och annat innan man sätter sig i biofåtöljen. Ja, filmen är så lång. Och ja, den är groteskt våldsam. Redan i första scenen slår skräckfiguren Art the Clown ihjäl sitt offer grundligt och väl innan han sliter ut ena ögat. Han behöver trots allt ett nytt, eftersom han har blivit enögd.

Så fortsätter det genom hela filmen, en parad av mord spetsade med ett skruvat sinne för humor. Det sistnämnda är helt nödvändigt, inte bara för underhållningens skull, utan för att understryka det uppenbara: visst är det här en skräckfilm, men så absurd att du inte kan missta dess blodbad för verklighetens ondska.

Vansinniga lekar

Inbjudningen till pressvisningen kom i form av en spypåse, efter rapporter från USA om incidenter där publiken hade spytt och svimmat. En del av marknadsföringen, så klart.

Visst kan man uppröras. Man kan äcklas av slaktandet. Men de senaste dagarna har jag sett andra filmer och tv-serier där onda gärningar begås mot medmänniskor, visserligen på ett mindre spektakulärt sätt än här, men jag blev betydligt mer illa berörd av det. Därför att kontexten är verklighetstrogen. Till skillnad från de vansinniga lekarna i ”Terrifier 2”.

Om du skrattar när du ser filmen förstår jag dig bättre än om du svimmar och spyr.

Lauren LaVera och David Howard Thornton inne i den populära halloweenbutiken Abracadabra i New York.

En del av kritiken mot den första filmen var det bristfälliga manuset. Det har Leone försökt råda bot på den här gången genom att lägga ner mer tid på berättelsen om en familj som utsätts för den monstruösa clownen.

Att skapa intressanta rollfigurer och en givande story är visserligen inte regissörens styrka, men tack vare att vi tillbringar så mycket tid med Lauren LaVeras och Elliott Fullams syskonpar bryr vi oss ändå om hur det går för dem, trots fåniga inslag som att LaVera är utspökad till lättklädd änglahämnare inför filmens (ordentligt utdragna) slutstrid.

Kostymen är som en blinkning till en tid då filmer var mindre politiskt korrekta, ett av många inslag som andas 1980-talets ”video nasties” mer än 2020-talets ”förhöjda”, samhällskommenterande skräck.

Gapar som i en ”Stefan & Krister”-fars

Det är gasen i botten som gäller. Det innefattar tyvärr även skådespeleriet ibland, det finns inte många scener här där Sarah Voigts hårt prövade tonårsmorsa inte gapar som om hon är med i en ”Stefan & Krister”-fars.

Men kreativiteten som jag nämnde dyker upp i scen efter scen, från clownens halloween-godis i en urgröpt skalle till en utstuderat sadistisk mordscen där filmskaparna får fin användning av en animatronisk docka.

Filmen har biopremiär i morgon fredag den 9 december.


Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och Twitter för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.

Följ ämnen i artikeln