Underhållande saga om mannen bakom Oasis

Publicerad 2021-07-30

Ewen Bremner spelar skivbolagsbossen Alan McGee i ”Creation stories”, byggd på McGees självbiografi.

Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus
Creation stories
Regi Nick Moran, med Ewen Bremner, Suki Waterhouse, Jason Flemyng, Thomas Turgoose, Jason Isaacs


FILMRECENSION. ”Creation stories” undviker till skillnad från många dramatiserade rockfilmer oftast att bli banal maskerad. Men historien om Alan McGee och hans inflytelserika skivbolag Creation var faktiskt ännu galnare i verkligheten.

DRAMAKOMEDI. Väldigt få moderna pophistorier är lika väl värda att berätta som den om Alan McGee och hans skivbolag Creation, London-etiketten som hela indiepopvärlden snurrade runt när indiepop var hetare än det mesta i början av 90-talet.

Det var McGee som gav världen band som Jesus And Mary Chain, Teenage Fanclub, House Of Love, Ride, My Bloody Valentine, Primal Scream och, framför allt, Oasis. Och det är hans självbiografi med samma namn som ligger som grund till den här filmen, gjord av ”Lock, stock and two smoking barrels”-bekante Nick Moran.

I anda och stil känns ”Creation stories” på många sätt som ett slags korsning av ”Trainspotting” av Danny Boyle (exekutiv producent här) och Michael Winterbottoms ”24 hour party people”, om Tony Wilson och hans minst lika stilbildande Factory Records.

Det är berättelsen om arbetarkillen från Glasgow med stora rock’n’rolldrömmar som tack vare exceptionellt bra öron och ögon hittar alla de coolaste och bästa banden. Flera av dem, som Primal Scream, hans gamla polare från tonåren.

Tack vare sin okuvliga tro på kreativ galenskap och en rejält ecstacy-eldad megalomani och trots långa perioder av svåra ekonomiska problem lyckas McGee bygga Oasis till 90-talets största band. Bara för att missa stora delar av belöningsfesten när drogerna kopplar greppet.

De tonåriga versionerna av Primal Scream-sångaren Bobby Gillespie och Creation-grundaren Alan McGee spelas av Ciaran Lawless och Leo Flanagan.

Ewen Bremner ("Spud” i ”Trainspotting”) är möjligen snäppet för gammal för rollen men fångar ändå föredömligt personligheten McGee. Historien om klass, flykt, existentiell tomhet och komplicerade familjerelationer lyckas vara rakt igenom underhållande i sin mix av verklighet, drama och dröm.

Filmer om rock blir som bekant försvinnande lätt banaliserad maskerad. ”Creation stories” ramlar möjligen också i den fällan några gånger men klarar sig betydligt bättre än det mesta i genren.

Min enda mer betydande invändning är att dikten faktiskt inte lyckas överträffa verkligheten.

Den som ser till exempel dokumentären ”Upside down – the Creation Records story” (2010) inser att McGee och sättet på vilket han drev sitt bolag var ännu mer ”mental” och ”fucked up” än vad ”Creation stories” lyckas förmedla.

Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.