Ett förtjusande, nostalgiskt vykort från Italien

Uppdaterad 2021-06-18 | Publicerad 2021-06-17

”Luca”.

FILMRECENSION Pixars senaste film hyllar vänskapen och den formande uppväxttiden och utspelar sig i ett nostalgiskt skimrande Italien, där två sjömonster har livets sommar. På land.

Betyg: 4 av 5 plusBetyg: 4 av 5 plus
Luca
Regi Enrico Casarosa, med röster av Jacob Tremblay, Jack Dylan Grazer, Emma Berman, Marco Barricelli, Saverio Raimondo, Maya Rudolph, Jim Gaffigan.


ANIMERAT Det är 50-tal på den italienska rivieran, och strax utanför kusten lever sjömonstret Luca tillsammans med sin överbeskyddande mamma och sin tankspridda pappa. Han tillbringar dagarna med att valla fiskar, och har hela sitt liv varnats för människovärlden.
Men han är nyfiken på den, och när han träffar den självständigare och mer våghalsiga Alberto, och följer med honom upp på land där de båda förvandlas till människor, öppnas en ny värld av möjligheter – och utmaningar – i staden Portorosso.
Där bildar de lag med den fräsiga flickan Giulia och lägger sig i hårdträning för en tävling, samtidigt som de måste parera stadens mobbare Ercole, Lucas letande föräldrar och framför allt det ständiga hotet om att bli avslöjade som sjömonster. För vid minsta kontakt med vatten kommer fjällen och fenorna fram...
”Luca” har, jämfört med många andra Pixar-filmer, en enklare stil vad gäller både handling och utseende, och kommer aldrig upp i riktigt samma höjder som animationsstudions allra bästa. Men det är ett förtjusande, färgstarkt och mysigt nostalgiskt vykort från uppväxttidens somrar. Om den stora vänskapen, om att känna sig annorlunda, om att lära sig att tro på sig själv och stå på egna ben – och om att bli accepterad för den man är.


”Luca” har premiär på Disney+ den 18 juni.


Följ ämnen i artikeln