Tio omtumlande år med transpersonen Erik
Filmen ”Drömprins” visar människan bortom kulturkriget
Uppdaterad 2021-08-21 | Publicerad 2021-08-19
Drömprins
Regi Jessica Nettelbladt.
FILMRECENSION. Bara könskorrigeringen blir av kommer allt att lösa sig.
Nja, riktigt så enkelt är det inte för transpersoner.
Den här dokumentären låter oss möta människan bortom kulturkriget.
DOKUMENTÄR. Det är ett ambitiöst projekt som går upp på bio.
Regissören Jessica Nettelbladt är kanske mest känd för dokumentären ”Jag är min egen Dolly Parton” (2011), där flera kvinnliga artisters relation till superstjärnan från Tennessee användes som en utgångspunkt för samtal om livets sorger och glädjeämnen. I ”MonaLisa story” (2015) följde Nettelbladt en lärare och heroinist under åtta år.
Hon har pluggat psykologi och med de kunskaperna i ryggen gör hon filmer som kommer människor och deras problem nära. Det får gärna ta tid, flera år. Det är en fördjupning som heter duga.
Börjar med en pilgrimsvandring
”Drömprins” följer Erik under ett decennium. Filmen tar sin utgångspunkt i den pilgrimsvandring i Frankrike som han precis ska påbörja. Det är tydligt att han inte mår särskilt bra. Känslan är att det är en golgatavandring han ska genomföra. Vi färdas bakåt i tiden till när han skulle gå ut gymnasiet. Då hade han fortfarande sin identitet som flicka, men visste redan då att han ville heta Erik, ett namn som han tyckte var lämpligt för en drömprins.
Erik vill helst hänga med killarna i klassen, men han blir inte en i gänget. Vi möter hans föräldrar som kämpar med Eriks könsdysfori, samt mormor som enkelt konstaterar att det är som det är.
Under filmens gång påbörjar Erik sin könskorrigering. I en minnesvärd scen ser vi hur obeskrivligt lättad han är över det. En annan mycket positiv del av hans liv är att han blir ihop med Martyna, en kvinna som älskar honom för den han är, oavsett kön. Ändå räcker det inte. Erik sjunker ner i ett djupt hål och kan inte acceptera sig själv. Omgivningen är oförmögen att hjälpa honom.
Det är där pilgrimsvandringen kommer in, en upplevelse som lyfter hans själ. Gudstron spelar tveklöst stor roll i hans mentala resa.
Vi förstår föräldrarnas funderingar
”Drömprins” tar oss bortom det eviga kulturkrigandet om transpersoner och bekantar oss med ett människoöde som speglar befrielsen och utmaningarna (praktiska och psykiska) kring en könskorrigering. Vi förstår föräldrarnas funderingar, som pappans oro för att Erik ska ångra sig senare i livet.
Överlag innebär filmen säkert stor igenkänning för transpersoner och deras familjer, men Nettelbladt har också skapat ett högst personligt porträtt av just den här grubblande individen. Alla möten med honom har formats till en driven, engagerande berättelse.
Ett omtumlande decennium för Erik. För oss i publiken är det en bekantskap som skänker värme och kunskap, något som kulturkriget på Twitter inte är så bra på.
Filmen har biopremiär på fredag, 20 augusti.
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.