En hårdkokt nagelbitare

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2010-01-12

thriller Jens Lapidus hårdkokta debutroman ”Snabba cash” – om tre män med vitt skilda bakgrunder, vars krokiga vägar korsas i Stockholms våldsamma undre värld i och med en stor kokainaffär – har blivit film.

Och medan jag förstås inte kan tala för hur Lapidus känner för det färdiga resultatet, tycker jag personligen att regissören Daniél Espinosa – och alla andra inblandade – ska ha ett stort tack för ett jobb väl utfört.

För medan filmen inte direkt är bokstavstrogen boken, så är den karaktäristiska tonen bevarad, materialet hanterat med omsorg och omdöme – och rollerna nära nog perfekt tillsatta.

Joel Kinnaman, som gjorde avtryck redan förra året i ”I skuggan av värmen”, lyser starkast i rollen som låtsasstekaren JW – som i sin strävan efter att tjäna snabba pengar, så att han kan bli en brat på heltid, blir inblandad i tung brottslighet som han inte alls kan hantera.

Matias Padin i ”Snabba cash”.

Men även de andra två huvudrollsinnehavarna – Matias Padin som latinamerikanen Jorge, som får jugoslaviska maffian i hasorna efter att ha rymt från Österåkeranstalten, och Dragomir Mrsic som den brutale serbiske torpeden Mrado, som planerar att dra sig tillbaka för att ta hand om sin åttaåriga dotter – imponerar stort.

Det finns faktiskt inte en enda dålig skådespelare i ”Snabba cash” – och av den pajighet som annars har en tendens att nästla sig in i skildringar av Stockholms kriminella värld syns i princip inte ett spår.

Så huruvida boken är bättre än filmen är egentligen – precis som i de flesta fall där en bok blir film – både ganska ointressant och svårbedömt, då det rör sig om vitt skilda förutsättningar och upplevelser.

Det anmärkningsvärda, och det viktiga, är i stället att Daniél Espinosa har gjort en trovärdig, välspelad, snygg, närgången och förvånansvärt spännande film, med en nerv och ett tempo som ofta saknas i svenska thrillers.

”Snabba cash” är, i korthet, både en visuellt tilltalande stiluppvisning och en effektiv nagelbitare.

För att inte tala om Joel Kinnamans biljett till att bli ett hushållsnamn att räkna med.

”Om jag var kriminell skulle jag
råna...”

Följ ämnen i artikeln