Dokumentär om intensiv vänskap och identitetssökande
I ”Alltid Amber” blandas tonårsdrama och transfrågor
Publicerad 2020-08-21
Alltid Amber
Regi Hannah Reinikainen och Lia Hietala, med Amber, Sebastian m fl
FILMRECENSION Dokumentären "Alltid Amber" utspelar sig i en utopisk queerbubbla och tar upp identitetsskapande, intensiv vänskap och allmänt tonårsdrama.
DOKUMENTÄR Titeln till trots är "Alltid Amber" inte en filmatisering av Kathleen Winsors episka roman med samma namn, där en ensamstående hjältinna kämpade sig igenom digerdöd och katastrofbrand i London på 1600-talet och upprörde moralens väktare på 40-talet. Dokumentären "Alltid Amber" är gjord av och med 90- och 00-talister som inte lär ha någon som helst relation till boken, men Hannah Reinikainens och Lia Hietalas film kommer sannolikt att uppröra en och annan moralisk väktare 2020. I dokumentären syns däremot inga spår av några sådana. Den utspelar sig i stället i den hermetiskt tillslutna och tillåtande på gränsen till utopiska queerbubbla där ickebinära Amber och transpersonen Sebastian lever och är bästa, symbiotiska vänner av den tonårssort som delar säng, cigg, dricka, badkar, allt.
Tanken var att dokumentären skulle handla om just deras uppslukande och intensiva vänskap, men utvecklade sig till något delvis annat när Amber blev tillsammans med Charlie, och Sebastian och Charlie först blev Batman och Robin och så småningom avslöjar på en instagrambild att de svikit Amber dubbelt.
"Alltid Amber" är en film om att på egna ben och tillsammans med andra söka sin identitet och bryta normer med tusen hårfärger, olika sorters ögonbryn, piercings och stilar – parallellt med en massa allmänt tonårsdrama och utredning inom transvården inför diagnos och eventuell start av könsbekräftande behandling. Men det är inte den sorts film som tar upp någon komma ut-process eller något oförstående från omvärlden. Saker och ting bara är, och det i sig blir ett tungt statement när transfrågor blivit en "debatt", diskussionen gått bakåt och till och med feminister delar argument med djupt konservativ höger. På så sätt blir "Alltid Amber" rent representationsmässigt en oerhört viktig film. Man önskar kanske bara att den var mer visuell och mindre den sorts darrhänta och till stor del videodagboksskakiga dokumentär som var stor på 90-talet.
"Alltid Amber" har premiär 21 augusti både på bio och online.
SE OCKSÅ: Den utmärkta Netflix-dokumentären "Disclosure" som tar upp hur transpersoner skildrats på film genom film- och tevehistorien.
VISSTE DU ATT... musiken i "Alltid Amber" är gjord av ShitKid?