Maffiadottern måste välja väg i livet

Svår utmaning för 15-åring i bioaktuella ”A Chiara”

Publicerad 2022-05-13

Swamy Rotolo i ”A Chiara”.

Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus

A Chiara

Regi Jonas Carpignano, med Swamy Rotolo, Claudio Rotolo, Grecia Rotolo, Carmela Fumo.


FILMRECENSION. Om du får veta att din snälla, gråtmilda pappa är medlem i maffian, på rymmen från polisen, vad gör du då?

DRAMA. Upplägget kanske låter som en Hollywoodkomedi, men när miljön är italienska Kalabrien och maffian i fråga är den mäktiga och mycket farliga organisationen ’Ndrangheta fastnar skrattet i halsen.

När vi först möter Chiara (Swamy Rotolo) är hon en vanlig 15-åring som gillar att träna och bråkar med sina syskon. Relationen med pappa Claudio (Claudio Rotolo) är varm.

En kväll exploderar Claudios bil utanför familjens hem och han försvinner. Chiara förstår inte riktigt vad som pågår och hennes mamma är lite väl... samlad. Hon lugnar barnen, men på ett sätt som visar att hon har hemligheter som hon inte vill prata om.

Hittar en lönndörr i hemmet

Så småningom hittar Chiara en lönndörr i hemmet som leder till ett utrymme där det är uppenbart att hennes pappa har gömt sig. Sanningen blir allt svårare att värja sig för: Claudio är medlem i maffian och befinner sig på flykt från polisen. Hur ska Chiara hantera detta?

”A Chiara”.

Tredje delen i amerikansk-italienske regissören Jonas Carpignanos Kalabrien-trilogi är egentligen helt fristående. Det finns detaljer och personer i filmen som är bekanta för den som har sett de tidigare filmerna, ”Mediterranea” (2015) och ”A Ciambra” (2017), men det måste man inte ha gjort.

Medan de två kapitlen skildrade invandringen till Italien över Medelhavet och den konfliktfyllda relationen mellan svarta och romer fokuserar ”A Chiara” på den kriminella skuggvärlden i regionen.

’Ndrangheta är en unik maffiaorganisation på det sätt att blodsbanden är viktigare där än i andra liknande grupperingar. Det gör dem svåra att penetrera för utomstående.

En omdiskuterad strategi som myndigheterna har använt är att tvångsplacera barn till maffiamedlemmar i fosterhem som ett sätt att hindra dem från att växa upp inom maffian. Det moraliskt och praktiskt svåra med detta illustreras i filmen, en av många ingredienser från verkligheten som regissören har lånat.

Hundraprocentigt övertygande

Carpignano flyttade till Kalabrien från USA och använder sig av personer som bor där. Historierna är påhittade, men teman och dramatiken är direkt lyfta ur deras liv. Han har en fantastisk förmåga att få dessa barn, män och kvinnor att vara hundraprocentigt övertygande i sina roller. Det gäller alla tre filmer.

Claudio och Swamy som spelar far och dotter i ”A Chiara” är måhända inte medlemmar i ’Ndrangheta på riktigt... men det handlar inte om att springa omkring med en puffra i handen, utan om hur de reagerar när blodsbanden sätts på prov. Vilka vet det bättre än en verklig far och dotter-duo?

Äktheten finns där, även om dramat inte blir fullt så drabbande. Regissörens berättande är lite som en rundtur i bygden. Du vill kanske ta dig från A till B på rakaste möjliga sätt, men Carpignano tycker det är viktigt att även visa upp trakten och grannarna. Det tar sin lilla tid.

Filmen har biopremiär i morgon, 13 maj.


Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och Twitter för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.

Följ ämnen i artikeln