”Berts dagbok” fick publiken att explodera

Karin Svensson/TT

Publicerad 2020-08-04

Öreskogas kaxigaste oskuld är tillbaka. Filmskaparna bakom nya ”Berts dagbok” vill ta ett modernare grepp kring högstadielivets våndor – men utan att kompromissa med de pubertala pinsamheterna.

I vintras, innan pandemin släckte ner stora delar av Biografsverige, satt regissören Michael Lindgren i en biosalong till brädden fylld av bullriga barn. De var inkallade som testpublik till ”Berts dagbok” och när huvudpersonen blir påkommen av sin stora kärlek med – rent bokstavligt – byxorna nere, då exploderade rummet.

– Det var fnitter, stön, gnyenden – barnen bara la sig ner och sa "jag kan inte titta!". Reaktionerna böljade i två minuter, långt efter att scenen var slut. Jag fick klippa om den och sakta ner, så att man skulle hinna med, säger Michael Lindgren och tillägger:

– Nu när det bara blir 50 personer på biograferna så kanske det lugnar ner sig lite fortare.

Första storfilmen på bio

”Berts dagbok” blir första svenska storfilm ut när biograferna öppnar upp efter pandemipausen, med tydliga restriktioner på plats.

Filmen utspelas i småstaden Öreskoga, där Bert Ljung ska börja i sjuan. Han har en storslagen plan: att bli högstadiets coolaste kille. I planen ingår att bli ihop med skolans absolut populäraste tjej, basketstjärnan Leila – även om hon går i nian och verkar tämligen ointresserad av en klumpig sjundeklassare med storhetsvansinne.

För att fånga Leilas hjärta blir Bert kompis med hennes lillasyster Amira. Men situationen spårar snart ur och Berts liv förvandlas till en serie pinsamheter som avlöser varandra.

– När man ser den här filmen så blir man ganska glad över hur man har det. Ingen vill göra så pinsamma saker som Bert gör i filmen, säger huvudrollsinnehavaren Hugo Krajcik, när vi träffas på behörigt avstånd från varandra i ett kvalmigt klassrum på Södermalm i Stockholm.

"Åh, nej – neeeej!"

Han får medhåll av Frank Dorsin, som spelar Berts kufiske kompis Åke.

– Man kommer att sitta i bion och bara tänka "åh, nej – neeeej!".

Michael Lindgren tror att det finns något skönt i att få se sina värsta pinsamhetsmardrömmar gestaltas på film.

– Om man får se någon annan göra bort sig och trassla in sig så kan man kanske få lite försprång och inte behöva göra precis de misstagen själv.

Det har gått 33 år sedan Anders Jacobsson och Sören Olsson publicerade sin första bok om dagboksskrivaren Bert – och ett fenomen var fött. Till dags dato har det blivit 36 böcker och i mitten av 1990-talet förvandlades Berts äventyr till en älskad tv-serie och film (båda i regi av Tomas Alfredson).

Grabbiga och fördomsfulla

Men genom åren har böckerna också kritiserats för grabbiga och fördomsfulla inslag. Författarna har själva skrivit om delar av de tidiga böckerna och SVT plockade bort avsnitt från tv-serien från Öppet Arkiv för att de innehöll rasistiska och homofobiska uttryck.

För Michael Lindgren var det viktigt att modernisera berättelsen – att ha ett mer mångkulturellt Öreskoga och tjejroller som är riktiga personer.

– Samtidigt handlar det om en pojke som går in i puberteten och är nyfiken på pussar och hångel och sex. Man vill kunna skildra de känslorna och vara sann mot dem, utan att det tippar över och blir unket. Det är en balansgång.

Yussra El Abdouni, som spelar Leila, tror att publiken kommer att bli förvånad över de starka känslorna i filmen.

– Ofta när man kollar på en komedi så har man glömt den nästa dag, men den här är inte bara rolig. Man tycker synd om Bert, och i slutet blir jag nästan tårögd för att det är så fint.

”Berts dagbok” får biopremiär den 7 augusti.

Följ ämnen i artikeln