Sigge Eklunds sorg efter branden – flyttar från Los Angeles
”Blivit jobbigare nu” ● Sonens relation med Josefine Jinder
Publicerad 2025-05-10
Han är snart aktuell med personliga pjäsen ”Bolero” – ett släktdrama fyllt med bråk och bitterhet – samt ett hat mot Ingmar Bergman.
För Aftonbladet öppnar Sigge Eklund upp om bråken, avundsjukan på poddkollegan Alex Schulman och den svåra branden i Los Angeles som totalförstörde hemmet.
– En gång i timmen kommer jag på något som har brunnit upp.
Författaren, regissören och poddaren Sigge Eklund, 51, är i Sverige i två dagar för att prata om sin pjäs ”Bolero” som har premiär i höst på Intiman i Stockholm.
I pjäsen möter vi Sigge Eklunds farfar Bengt Eklund och farmor Fylgia Zadig som var ett skådespelarpar som närde både en stor kärlek till varandra och ett bottenlöst hat som blommade ut efter skilsmässan.
”De var båda väldigt bittra och hatiska”
Nu ska deras historia bli pjäs. Manuset är skrivet av barnbarnet Sigge Eklund och huvudrollerna spelas av Johan Ulveson och Lena Endre och han är lyrisk över valet. Han älskade ”Lorry” och tycker det känns surrealistiskt att de ska gestalta hans farföräldrar.
– För oss var det spännande att min farfar var Tjorvens pappa i ”Saltkråkan” och att farmor var Gabriella i ”Askungen”. De var släktens stjärnor och så hatade de varandra intensivt på håll. Det var märkligt att åka mellan dem och höra farfar berätta att Ingmar Bergman och farmor hade förstört hans karriär. Farmor hävdade att farfar hade förstört hennes karriär så de var båda väldigt bittra och hatiska, säger Eklund.
Farfar brukade kalla Bergman för aset på Fårö
Han förklarar att deras anklagelser mot varandra dock kunde vara intressant att lyssna på.
– Jag tyckte det var väldigt underhållande för de var så verbala. De var så elaka, vassa och brutala i sina attacker mot varandra så jag kunde sitta uppe i timmar och lyssna på dem.
Hur Ingmar Bergman kommer in i det här kräver sin förklaring. När farfar Bengt Eklund tog sig an rollen som Tjorvens pappa väckte det den store Bergmans förakt.
– Farfar var besatt av Ingmar Bergman på grund av hur mycket han hade förstört för honom. Det var hans största ånger i livet, att han tackade ja till ”Saltkråkan” eftersom Bergman aldrig respekterade det och förnedrade honom. Efter det fick han bara spela väldigt små roller. Farfar brukade kalla honom för aset på Fårö.
Huset brann upp i januari: ”Jobbigare nu”
När manuset var klart så brann ditt hus i Los Angeles upp i samband med de stora bränderna i januari?
– Ja, det har blivit jobbigare nu efter några månader. Jag var i chocktillstånd när det hade hänt. Nu sitter vi i en hyrlägenhet med möbler utan våra ägodelar och sorgen börjar komma, säger Sigge Eklund och fortsätter:
– En gång i timmen kommer jag på något som har brunnit upp. Åh, den där tavlan eller den barnteckningen. Tänk er att allt man äger har brunnit upp. Då kunde man nästan inte greppa det, nu börjar det droppa ned insikter om vad som brunnit upp. Man skulle överleva utan varje enskild sak, det är mer den sammantagna känslan av ett hem som är borta. Det är knäppt vad ett hem är. Det kan vara en skitgrej man köpt på en marknad under en resa eller ett foto på väggen, alla de saker som är ett hem.
Vi vuxna vet att vi kommer hitta tillbaka till livet, men för barnen är det nog något slags trauma
Sigge Eklund berättar att han alltid varit rädd för elden och att något ska hända.
– Jag har haft en skräck för att huset ska brinna ned. Det kanske alla har, men det är något så jävla definitivt. Vi har varit uppe vid huset och allt är verkligen pulvriserat. Det är fruktansvärt att se och framför allt för barnen. Vi vuxna vet att vi kommer hitta tillbaka till livet, men för barnen är det nog något slags trauma.
Hur mår barnen nu?
– Vi försöker skydda dem och få dem att må bra. Men det är inte så kul när dottern vaknar på natten och gråter och säger att hon saknar sitt rum och sina saker. Det är hemskt.
Flyttar till New York
Nu ska familjen lämna Los Angeles där de bott i flera år och bosätta sig i New York i sommar.
– Det känns spännande och läskigt. Det finns inget perfekt ställe att bo på. Fördelen med New York är att det är puls och så levande. Nackdelen är att det är ganska hårt att bo där. Jag älskar LA, men det är en ganska sömnig stad. Jag har känt mig lite rastlös där. Branden var sista droppen och vi hade pratat om New York redan innan.
Avundsjukan på Alex Schulman: ”Mörk kraft”
Vid sidan om arbetet som regissör och författare har han podcasten ”Alex & Sigge” som går in på sitt trettonde år.
– Sedan flera år har jag och Alex en väldigt kärleksfull relation. Det är väldigt skönt att inte vara avundsjuk på honom längre.
Har du varit det?
– Absolut. I början när vi lärde känna varandra så var jag det. Avundsjuka är en väldigt mörk kraft. Det är otroligt att jag kan läsa om hans film nu och känna genuin glädje. Det var så hemskt under de där åren när jag kände en molande irritation för hans framgångar. Det är kanske först nu som jag förstår hur tacksam jag ska vara för att vi träffades. Mitt liv hade varit betydligt annorlunda om jag inte hade träffat honom.
Han tog ut mig ur min isolering som författare och det är jag väldigt tacksam för
Sigge Eklund utvecklar sitt resonemang.
– När vi träffades var jag ganska okänd. Det var hans följarskara som gjorde att vi fick i gång poddlyssningen. Han var också en orädd person på ett annat sätt än vad jag var. Han tog ut mig ur min isolering som författare och det är jag väldigt tacksam för.
Svärfar till Little Jinder
Avslutningsvis har du blivit svärfar till Josefine Jinder eftersom hon är tillsammans med din son Viggo?
– Det är jättekul, hon är en otroligt underhållande människa. Det är en av Sveriges roligaste hjärnor. Sedan är jag väldigt glad att Viggo är lycklig. Hon är ett väldigt kul tillskott till våra liv.
”Bolero” har premiär på ”Intiman” den 3 oktober.
