Sven Melanders kritik mot SVT-dokumentären

”Det är lite på skoj – men också en del allvar”

Sven Melander blev 74 år.
Sven Melander blev 74 år.

Ett fullspäckat artistliv – på en timma.

Nej, Sven Melander var inte nöjd med dokumentären om sitt liv.

– Han var mest sur över att han ”bara” fick en timma i SVT när Leif GW Persson fick två, säger dokumentärfilmaren Johanna Liljegren.

I kväll sänds dokumentären om den folkkäre artisten och journalisten Sven Melander som dog 31 mars i år – endast 74 år gammal. Det tog dokumentärfilmarna Johanna Liljegren och Karolina Jonason ett år att komprimera ett liv som artist till en timma i tv-rutan.

Och Sven Melander var själv inte helt nöjd med den "ynka" timman som SVT hade gett honom.

– Dokumentären börjar med att Sven är arg över detta. Han surar och jämför med att Leif GW Persson faktiskt fick två timmar. Det är lite på skoj – men också en del allvar, säger Johanna Liljegren.

Sven Melander var en av vår tids kanske mest folkkära artister. Många minns honom i komiska rollen som Berra i "Sällskapsresan", trollet Rulle och Werner i "Nöjesmassakern", Steve med Lloyden i "Tack för kaffet" eller med ballongdansen och pingvinerna i "Nöjesmaskinen".

Han var killen som gick hem hos alla.

– Grejen med Sven var att han var tramsig fullt ut. För tittarna var han som grannen som plötsligt hamnade i tv-rutan, ofarlig och snäll. Den som alla ville ha med på festen, säger Johanna Liljegren.

 Karolina Jonason och Johanna Liljegren.
Karolina Jonason och Johanna Liljegren.

”Svens hälsa försämrades snabbt”

Under arbetet med dokumentären kom även andra sidor fram hos Sven Melander, sidor som han fram till dess inte velat prata om. Om hur han var en frånvarande pappa. Om alkoholismen, kändisskapets baksidor – och cancern som till slut tog hans liv.

– Han var inte rädd för att dö men han var heller inte klar med att leva. Under de sista månaderna av sitt liv började han prata mer om djupa saker. Han kände nog att det var nu eller aldrig.

Svens mål med samarbetet kring dokumentären var att det inte skulle vara så ”pretto” och tillrättalagt. Han ville inte ha ett klassiskt hyllningsprogram. Det skulle vara lite mer rått, oväntat och annorlunda.

– Han ville hellre att det skulle floppa än flippa, haha. Men Svens hälsa försämrades snabbt under arbetets gång. Därför hann vi inte göra programmet exakt som han ville ha det, säger Johanna Liljegren.

I dokumentären minns många av Sven Melanders vänner och kollegor honom – på lite olika sätt. Sven Melander var en mästare i att växla humör på några sekunder, precis som i sketchen med den lilla flickan och frågan om vad hon önskar med av allt.

Tiden som reporter på Aftonbladet var, enligt Sven Melander, en komplex och destruktiv tid. Mycket jobb, mycket alkohol och ångest. Med ångesten följde dock också en kreativitet som inte gick att hejda – och den cirkeln blev både fantastisk och förödande.

– Han berättar mycket om hur alkoholen påverkade honom och familjen. Han drack sista gången 1996 och efter det blev det inte en droppe till, säger Johanna Liljegren.

Melander i dokumentären ”Ta hand om er och glöm inte skratta” sänds på SVT i kväll.
Melander i dokumentären ”Ta hand om er och glöm inte skratta” sänds på SVT i kväll.

”Fick tyvärr snabba på arbetet”

Sven Melander diagnosticerades med högaggressivt lymfom 2018. Han tog beskedet ganska lätt. Han fortsatte planera framåt och hade inte en tanke på att dö. Han var inte klar med allt som skulle göras. Men efter operationer och cellgiftsbehandlingar drabbades han i början av 2022 av en ny cancer – i matstrupen.

Kroppen klarade inte en ny vända med cellgifter.

– Vi fick tyvärr snabba på arbetet och göra en lång djupintervju som nu är ryggraden i dokumentären. I de sista scenerna vi spelade in är han som en grå och sjuk liten farbror. Det gick så fort. Han dog innan vi hann klippa klart.

Titeln på dokumentären, ”Ta hand om er och glöm inte skratta”, är en mening som Sven Melander brukade avsluta sina mejl med.

– Det är så typiskt Sven. Han såg humorn i allt. Man behövde heller aldrig tissla och tassla. Det var rakt och öppet och ärligt, säger Johanna Liljegren.

– Kanske är jag lite orolig för att han sitter någonstans och tycker att dokumentären blev för positiv. Jag ser den som en palett av alla olika Sven som fanns i honom.

Sven Melander som sin figur "Rulle" 1985.
Sven Melander som sin figur "Rulle" 1985.
Rockbjörnen
Publisert:

LÄS VIDARE