Skrällen som räddade tävlingen
Publicerad 2020-02-08
GÖTEBORG. Anna Bergendahl skulle gå direkt till Friends arena.
Allt annat hade varit ballongjävel.
Men Dotter räddade tävlingen.
Två kvinnor gick direkt till final för första gången sedan 2009.
Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest jämställda länder.
Men det har ibland varit lite svårt att märka det i Melodifestivalen.
Deltävlingarnas finalplatser har varit en pungvägg, för att låna ett uttryck från sportjournalisten Marcus Leifby.
Killar har haft lättare att nå finalen direkt. Bortsett från Andra chansen får man spola tillbaka till Malmö 2009 för att hitta ett program när två kvinnor vann: Malena Ernman och Agnes.
Men i kväll kom trendbrottet. Anna Bergendahl var så given att det kändes som att hon gick till final redan i torsdags. Hon kan vara årets vinnare. Dotter var något helt annat.
När Dotter, eller Johanna Maria Jansson, senast tävlade 2018 åkte hon ut så fort att ingen hann säga låtens titel: ”Cry”. Det var egentligen en bättre låt än ”Bulletproof” men skit samma.
Bidrag som ”Bulletproof” måste lyckas eftersom den speglar vad som händer just nu på Spotify och radion. Annars kan publiken lika gärna titta på ”Lotta på Liseberg”.
Vad tittade vi på i övrigt? Även andra programmet var en teflonpanna. Inget särskilt fäste.
Programledarnas svängrum är mindre än en kapsyl. Skämten är oskyldiga som nedsövda kattungar. Sketcherna är så tillrättalagda att de knappt märks. Vem ska skratta åt dem? Ballongerna?
Strategin i år verkar vara att programmet inte ska förarga, störa och roa någon särskild alls. Nu kanske någon reser sig och säger att programmet alltid har befunnit sig i ett oförargligt dragläge. Men det är inte sant. Bidragen har genom åren ramats in av betydligt roligare material.
Det funkar, det är tryggt, det trampar på, det är ok, men är det allt?
Med tanke på att SVT:s form och existens befinner sig i en känslig och tid rent politiskt förstår jag att Melodifestivalen smyger försiktigt. Men är det så här man behåller eller vinner nya tittare?
Om majoriteten av numren, programledarna, mellanakterna och humorsegmenten inte stannar kvar i medvetandet längre än tre sekunder – vad kommer det då att finnas kvar i längden? Vad ska man visa upp för knäppa klipp från 2020 i framtida program? David Sundins tröja?
Säsongen är långtifrån över och Andra chansen verkar i alla fall bli något mycket mer och större än pliktskyldig korvstoppning. I nuläget känns exempelvis ett gemensamt nummer med Björn Skifs och Tomas Ledin, som aldrig tidigare har uppträtt tillsammans, som en nödvändig livboj.
En sak är dock säker:
Att diska Thorsten Flinck på korkade grunder är inte tävlingens framtid.