Tomas Norström – både en suverän skådespelare och god vän

Tomas Norström har gått bort, 65 år gammal.

Inte bara en suverän skådespelare, folkkär genom LasseMaja-filmerna och ”Pistvakt”, utan också en god vän, som pappa till min sons bästis.

När somliga personer man träffat genom jobbet går bort, tar det hårdare än normalt.
Tomas Norström var en sådan.

Första gången vi pratade ordentligt var på filmfestivalen i Cannes 2003. Han hade huvudrollen i norska filmen ”Psalmer i köket”. En lågmäld komedi i 1950-talsmiljö. Det blev den festivalens mest omtalade i sidosektionen Quainzaine des Réalisateurs. Dels för att filmen var bra. Dels för pr-tricket att man körde omkring med en gammal Volvo PV med husvagn fram-och-tillbaka på paradgatan Boulevard de la Croisette. Tomas tyckte ekipaget var svårmanövrerat.

Tomas Norström.

Men han var mäkta stolt över filmen. En av hans få huvudroller. Vi pratade också mycket om lyckan av ha en familj. Vi hade både blivit föräldrar efter 40. Hans familj var med i Cannes.
Föga kunde jag då ana att hans son Vincent och min son Olle några år senare skulle börja på 6-års tillsammans och bli bästa vänner.
Genom den vänskapen såg jag Tomas mest märkliga karriär ta fart. En gång när jag hämtade Olle hos Vincents familj, stod Tomas i träningsoverall framför en stor spegel i hallen och övade danssteg till gamla rocklåtar. Just då såg det inte riktigt klokt ut.

Häromåret berättade Tomas att han, Lennart Jähkel, Jacob Nordenson och en rockorkester har turnerat med sin rock 'n' roll-show i snart 20 år. De har uppträtt inför kungen, drottningen och det klassiska alpina skidlandslaget med Ingemar Stenmark i spetsen. Men allra störst blev de i Norrland.
Den showen – och Tomas porträtt av en lätt utvecklingsstörd medlem i tjuvjaktsgänget i Kjell Sundvalls klassiker ”Jägarna” (1996) – har cementerat bilden av honom som norrlänning.

Men Tomas kom från Södertälje. Pappan var konditor, mamman bankkassörska. 1981 gick han ut Teaterhögskolan i Stockholm. Och sedan hann det bli ett hundratal film- och tv-roller.
Några få huvudroller, som i SVT:s Stieg Trenter-filmatisering ”Som man ropar” (1988). Massor av färgstarka biroller. Om han fick en roll som vanlig arbetare eller som obehaglig skurk, om så bara för någon minut, så gjorde han alltid det mesta av det. Ingen roll var för liten för att ge kött och blod åt den rollfiguren. Senast i Viaplay- och TV 3-serien ”Heder”.
Många minns honom som tränaren till de föga lyckade tennisspelarna i Hannes Holms och Måns Herngrens komediserie ”S*M*A*S*H”. (1990).

Pistvakt föddes som en skämtsam parodi på ”Baywatch” på Pistolteatern i Stockholm, där Tomas under en tid var konstnärlig ledare. Han spelade Olle, en av tre norrländska bröder som sörjde sin frånvarande far. Sedan blev det SVT-serie, långfilm och alltså rockshow, där till exempel Creedence Cleaarwater Revival-låten ”Have you ever seen the rain” blev ”Har ni nånsin sett en ren”. Tomas berättade att han har mött fans som har Pistvakts-gängets ansikten som tatueringar.

Under senare år blev han även favorit hos flera generationer barn som den föga smarta polismästaren i alla LasseMaja-filmerna. Och han blev stolt när barnen ville ta selfies med honom. En gång sa han:

– Polismästaren är inte så smart. Men man kan också säga att han väldigt mycket litar på och respekterar barnen. Därför gillar de honom.