Malin Crépin om rollen som popsångerska i stor dansk tv-serie

Publicerad 2020-07-12

Malin Crépin är aktuell med danska dramaserien ”When the dust settles” på SVT.

Ett terroristattentat på en krog mitt i Köpenhamn, med många dödsoffer.

Danska tv-serien ”When the dust settles”, start på söndagskvällen i SVT1, skildrar hur ett antal människor berörs, både före och efter.

En av dem är en svensk popstjärna, Lisa Carlsson.

– Jag ser henne som den kanske jätteknasiga kombinationen av Nina Persson, Lisa Nilsson och Laleh, säger Malin Crépin, som spelar henne.

Efter att ha funnits på SVT Play ett tag, är det nu premiär i SVT1 på bästa sändningstid på söndag 12 juli för serien med den ”svenska” titeln ”When the dust settles”. Originaltiteln är ”Når støvet har lagt sig”, alltså ”När röken har lagt sig”.

Det syftar på vad som händer efter det terroristattentat som äger rum ungefär mitt i tv-serien.

Innan dess har vi fått lära känna ett antal människor. Danmarks justitieminister och hennes stora kärlek. En VVS-reparatör och hans familj. En hemlös ung kvinna. En invandrarfamilj från Libanon. En ensamstående mamma. Kocken som just tagit över den krog där attentatet äger rum. Och några till. Andra hälften av serien skildrar hur de påverkas av attacken. De som överlever den…

Många av skådespelarna lär tv-tittarna känna igen från serier som ”Mordkommissionen”, ”Örnen”, ”Brottet”, ”Borgen” eller ”Follow the money”. Och så Malin Crépin, 41, här på hemmaplan kanske mest känd för rollen som envisa journalisten Annika Bengtzon, i sex filmer (2012) efter Liza Marklunds, 57, deckare.

– Jag provfilmade och fick rollen. Varför popsångerskan skulle vara svenska vet jag inte riktigt. Min gissning är att det kanske har något med ekonomiskt samarbete i en skandinavisk produktion.

Har du sjungit mycket tidigare?

– När jag var liten, hemma i Malmköping, då fanns det inte så mycket annat att göra än att spela fotboll eller gå med i kyrkokören. Så jag var med i kören. Vi såg ”Jesus Christ Superstar” och satte sedan upp den själva på vår skola. Jag behövde inte ens sjunga på provfilmningen. Det löser sig, sa de.

Lyssnar du mycket på musik själv?

– I perioder. Jag är gammal indiepopare. Tycker om gitarrer. Det slog mig häromdagen, att det är för lite gitarrer i ljudbilden i dagens musik. Jag tycker om låtarna som Lisa Carlsson sjunger i tv-serien. De blev nog lite mer arty än det var tänkt från början.

”Danmark är mycket konservativare än vi tror”

Serien har väckt mycket uppståndelse i Danmark. Justitieministern i serien har sin agenda när det gäller invandring. Och efter terroristattentatet, blir icke-etniska danskar omedelbart de som misstänks ligga bakom.

– En sak jag tänkt på, nu kanske jag sticker ut hakan lite grann… men Danmark är mycket konservativare än vi tror. Ett ganska kristet land. Främlingsfientligheten är nog mer uttalad där, men det innebär också att man lättare kan säga emot. Det känns som att den åsikten gror mer och mer även i Sverige.

Malin Crépin som Annika Bengtzon i ”Nobrls testamente”.

Malin Crépins rollfigur Lisa har inte bara sin popkarriär att tänka på i tv-serien. Hon har också ett komplicerat kärleksliv. Har en ny älskare (Adam Brix) som har svårt att skilja sig från sin familj. Och är samtidigt ihop med managern till sitt band, spelad av Magnus Krepper, 53, som tycks vara med i varenda film och tv-serie som görs i Danmark.

– Danmark älskar Magnus Krepper (skratt). Det gör jag också. När jag gjorde min praktik på Dramaten för 150 år sedan, var vi med i samma produktion. Sedan har vi turnerat för Riksteatern ihop med Lars Noréns, 76, ”Terminal”-pjäser. Det är nog den skådespelare jag jobbat enskilt mest med. Och det var jag som önskade honom till den här tv-serien.

Malin Crépin växte upp i Malmköping. Pappa är läkare, mamma var mellanstadielärare, men jobbar numera på Hjärt-Lungfonden. Hennes farbror är Lars Crépin, 69, filmfotograf som jobbat mycket med Richard Hobert, 68.

– Han försökte avråda mig från att bli skådespelare. Hävdade att det var ett jätteslitigt jobb. Sedan fick jag följa med några dagar när han filmade Richard Hoberts ”Ögat” med Göran Stangertz, Samuel Fröler, 63, och Lena Endre, 65. Och jag älskade varenda sekund jag var där.

Hon var bara nyss fyllda 20 år när hon kom in på Teaterhögskolan i Malmö 1998.

– Mitt sämsta betyg från gymnasiet var i drama. Jag hade bara pluggat filmvetenskap ett år innan. Jag var nästan chockad när jag kom in på första försöket. Sedan hade man ju ganska mycket ångest när man gick på scenskolan. Vet faktiskt inte om yrket drar till sig människor med ångest eller om man får det av det.

Ångest, det förknippar man annars gärna Lars Norén med, tack vare hans ofta nattsvarta dramer.

Få har jobbat så ofta med honom som Malin Crépin.

– Det har varit jätteroligt. Nog de minst ångestladdade jobb jag någonsin gjort. Jag har varit med i ”Terminal”-pjäserna, en Ibsen-uppsättning och en pjäs som aldrig spelats i Sverige men i Bryssel och Paris, på franska. Det är nog det mörkaste han har skrivit. Utspelas i Tjetjenien och handlar om traumatiserade och våldtagna barn. Men ju tyngre ämnen, desto lättsammare runtomkring.

Malin Crépin kommer dyka upp i TV4 i höst.

”Min rollfigur lurar lite i vassen för Alexandra Rapaport”

Filmgenombrottet kom med Beata Gårdelers, 46, ”I skuggan av värmen” mot Joel Kinnaman, 40, 2009. Att hon efter de sex Liza Marklund-deckarna inte synts så ofta på film eller i tv, förutom en biroll i Amanda Kernells, 33, ”Sameblod”, beror bland annat på att hon har jobbat en hel del utomlands. En dansk film (”Lulu”), en internationell skräckfilm (”The medium”) inspelad i Malaysia, som ännu inte haft premiär, och teater runtom i världen, för National Theatre of Scotland.

– Det var ”The James plays”, tre pjäser som vi turnerade med i Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Sofie Gråbøl, 51, hade spelat rollen ursprungligen, hon var populär där efter ”Brottet”. När hon inte kunde vara med längre, letade de efter en annan danska, men det blev jag till sist. Det var en ära att få ta över efter henne, hon är så jäkla bra.

För två år sedan stod hon även på Stockholms Stadsteaterns scen i ”Onåd”, där hon bland annat spelade mot Shebly Niavarani, 41.

Men nu väntar mer tv på hemmaplan. Två tv-serier hon ännu inte får prata om, varav en där hon är medförfattare, hon har gått en manusutbildning i över ett år.

Och så dyker hon upp i TV4:s ”Morden i Sandhamn” i höst.

– Man kan väl säga att min rollfigur lurar lite i vassen för Alexandra Rapaport och de andra, säger hon och skrattar.


Malin Crépin om…

… ”I skuggan av värmen”, där hon spelade knarkmissbrukare, en roll hon blev Guldbaggenominerad för:
– Skitkul, men krävande och tungt. Minns en tidig morgon på Centralen, som var nedstängd, och att jag låg med kanyler i armarna i en hiss och tänkte: Jag känner mig fullständigt rutten. Det var en jobbig process, men jag kände mig också tacksam för att det faktiskt ”bara” var ett jobb. Jag kunde gå hem och stänga ned. Jag fick en jävla respekt för de som har missbruksproblem.

… de sex Annika Bengtzon-deckarna, efter Liza Marklunds succéböcker:
– Sex långfilmer på ett år. Jag kommer mest ihåg att jag alltid var så jävla trött. Men jag gillade verkligen att spela Annika. Jag hade läst böckerna när de kom. Annika är ju från Hälleforsnäs, som ligger nära Malmköping, så jag kände mig lite besläktad med henne. Jag gillar ju Helena Bergström, så det var ett kul uppdrag att fortsätta efter henne. De två filmerna hade en helt annan ton.

… när författare till förlagor besöker inspelningsplatserna:
– Det kan vara jobbigt. Men Liza Marklund är cool, säger bara vad hon tycker. Det var värre när Lotta Thell kom till ”I skuggan av värmen”-inspelningen (som bygger på hennes självbiografiska roman). Hon hade varit jättetjurig och ville inte att jag skulle göra rollen, allt var fel med mig. Sedan kom hon när vi gjorde en scen där jag skulle tända av. Efter det grät hon och tittade med helt andra ögon på mig.

… om barnens längtan att få se mamma på bio:
– De tycker det är synd att jag aldrig gör något som de kan titta på. Jag kan fatta deras besvikelse. Jag har bara gjort något litet för SVT Barn och rösten till någonting. Skräckfilmen jag gjorde i Malaysia, till exempel, den är ju skitläskig.