Triss i S gör upp om Guldbaggens publikpris

Dags för finalomröstning om Guldbaggens publikpris.
Nu står det mellan triss i S:
”Sameblod”, ”Solsidan” och ”Superswede”.

OBS! RÖSTA HÄR!

Först var det 41 filmer som blev åtta.
Där föll, högst oväntat, både romantiska dramakomedin och publikframgången ”All inclusive” och Ruben Östlunds Guldpalmsvinnare i Cannes och allmänt internationellt hyllade ”The square” bort.
Jag tycker ju fortfarande att det är 2017 års bästa svenska film. Fantasifull, tankeväckande, provocerande, dråpligt rolig. Men jag har hört vänner som blivit besvikna då de har köpt biljetter och haft skyhöga förväntningar. Som haft lite svårt med att Claes Bangs huvudperson mest är självupptagen och förvirrad.
Se där hur för mycket hyllningar kan bli till en liten backlash.
Sedan blev åtta filmer i andra röstningsomgången tre.
Där föll bland annat ”Borg” och ”Måste gitt” bort.
Nu återstår triss i S. En fjärde S-film fanns också med och utmanade, Johan Löfstedts ”Småstad”, lågmäld vardagsrealism som ser ut som en dokumentär. Men det är en skicklig illusion.
Blev ingen publiksuccé på bio, men är den enda av dessa filmer som hade möjligheten att nå en större publik genom att den även hann visas på SVT i fjol.
Nu är det tre väldigt skilda filmer som tävlar om Guldbaggens publikpris.
”Sameblod”. Jag var med när Amanda Kernells film hade världspremiär på Venedig-festivalen för ett och ett halvt år sedan. Blev djupt berörd av den gripande historien om hur svenska myndigheter behandlat samerna. Och av historien om en ung kvinna som ville hitta sin egen identitet.
Den internationella publiken på den italienska filmfestivalen var lika engagerade. Stående ovationer. En överlycklig regissör firade sin 30-årsdag samma kväll.
Svenska biografägare trodde filmen var för tung. Filmen fick alldeles för få biografer i början på hemmaplan, men blev så småningom en framgång med närmare 200 000 biobesökare.
”Solsidan”. Överlägset populärast av fjolårets svenska filmer. Passerar miljonstrecket när det gäller publik vilken dag som helst, om det inte händer just när ni läser detta.
På ett sätt ett förlängt tv-avsnitt. Men också en med en intrig med förändringar och fördjupningar. Äktenskap upplöses och vi får möta superkapitalisten Freddes (Johan Rheborg) socialistiska pappa (Sven Wollter, i en skräddarsydd roll för honom). Och allt utan att humorn glöms bort.
”Superswede”. Tillhör en av de senaste årens mest framgångsrika svenska dokumentärfilmer på bio.
Men så är också historien om Ronnie Petersson (1944-1978) unik. Den enda superstjärnan som Sverige har haft i Formel 1-cirkusen, i en tid (1970-talet) när många svenskar hade koll på både honom och konkurrenterna. Som regissören Henrik Jansson-Schweizer så träffande har beskrivit honom, som ”sin tids Zlatan”.
Nu är det upp till er att rösta (fram tom 17 januari, max en gång om dagen).

Vilken film som vinner Guldbaggens publikpris, avslöjas på tv-galan i SVT 1 måndag 22 januari.