Lurades av lagmedlemmarna – hoppar av ”Robinson”

Wrenkler: ”Jag blev knäpp efter det där”

Uppdaterad 2021-05-29 | Publicerad 2021-04-19

Han trodde att vännerna skulle rösta ut honom i örådet – men lurades.

Sveket var droppen för Paul Michael Wrenkler som valde att lämna ”Robinson”.

– Det var som ett fängelse, säger han till Aftonbladet.

I gårdagens ”Robinson” lurades Paul Michael Wrenkler, 31, av lagkamraterna som lovat att de skulle rösta ut honom. Det visade sig vara en bluff för att istället få ut Alexander Chennaoui, 48.

– Det är en ganska jobbig tävling det här, och det kanske inte passar alla så jag trodde att laget skulle rösta på mig när jag hade bett om det, sade en uppenbart besviken Wrenkler efter örådet.

I kvällens avsnitt hoppar han av tävlingen utan att riktigt förklara varför. Till Aftonbladet avslöjar han att det beror på att ”Robinson” inte handlar om den överlevnadskampen som han trodde.

– Vi var i ett naturreservat så vi fick ju inte bruka naturen för att överleva. Allt material som vi fick använda kom produktionen med i båtar. Man hamnade någonstans där man satt och väntade på att de skulle komma med några potatisar.

Ville inte ge upp

Han berättar att det kändes som att deltagarna skådespelade när kamerorna var på och att han fick tjata på produktionen för att få bygga vissa redskap.

– Jag tänkte att om jag åker dit i sex veckor så kan jag göra en jättestor brasa och smälta metall och göra yxor. Fiskfällan ville jag bygga på första dagen, men jag fick vänta på en tillåtelse att få börja röja sly.

Gustav Carlsson, exekutiv producent för ”Robinson” skriver i ett mejl till Aftonbladet att han inte tycker att begränsningarna var tillräckligt stora för att byta plats.

”Lägren försågs i år till viss med byggmaterial eftersom vissa områden av Haparanda skärgård är naturreservat. Det var inget som gjorde att vi övervägde en annan inspelningsplats utan vi tycker fördelarna med platsen med råge övervägde den lilla nackdelen”, skriver han.

Fick tröst

Paul Michael Wrenkler säger att han började känna att tävlingen inte var rätt för honom efter vinsten i reptävlingen, som sändes i början av april.

– Jag sa det till de andra också. Det kändes inte bra för mig, men jag ville inte ge upp. Du kan ju själv tänka dig känslan när hela produktionen är besviken på dig för att du inte vill vara där.

Så lagkamraterna visste hur mycket du ville åka hem?

– Ja, under vissa perioder var jag också ganska ledsen. Annki tröstade ju mig, och sa att det var självklart att jag skulle få åka hem.

Han säger att han inte blev chockad när laget istället röstade ut Alexander Chennaoui.

Alexander Chennaoui

Fick inte hoppa av

– Jag litade inte på de där människorna, men jag blev väldigt besviken. Det var ju taktiskt, men att göra så mot någon som mår dåligt. Speciellt de vuxna som jag hade klickat med liksom, då kände jag att jag tappade hoppet på mänskligheten.

Paul Michael Wrenkler berättar att han försökt hoppa ”Robinson” innan kvällens avsnitt men att produktionen inte låtit honom.

– Det var ju mer eller mindre förtal. Jag bad dem att hämta kontakt och sa ’ni kan inte tvinga mig att vara kvar’. De svarade då att jag behövde åka ut i ett öråd. Det var som ett fängelse liksom.

Han säger att han mådde väldigt dåligt psykiskt de första veckorna efter att han kommit hem.

Paul Michael Wrenkler.

– Jag har inte haft någon psykisk problematik innan men jag blev knäpp efter det där. Framförallt sista dagen, om jag tänkte på min familj så började jag grina. När jag kom hem började jag tvångsäta tills jag fick ont i magen. Jag fick ätstörningar.

”Många får svackor”

– Jag drömde att jag var tillbaka på den där ön, det gick över efter några veckor men det gav mig insikt i hur det är för personer som varit med om trauman.

Producenten Gustav Carlsson skriver att det inte är ovanligt att deltagare hamnar i svackor och vill åka hem.

”Programmet är på många sätt en mycket större utmaning än vad som går att skildra i TV. Att vilja ge upp kan hända den bästa i en sån här tuff utmaning och vi lyssnar alltid på om deltagare har tankar om att ge upp. Våra deltagares välmående och säkerhet är det viktigaste för oss”

Samtidigt, skriver han, är de som håller ut nästan alltid tacksamma för att de inte lämnade.

”Därför för vi alltid ett resonemang med de deltagare som har tankar om att kasta in handduken, vi vet av erfarenhet att dom flesta svackor går att rida ut. Ibland går det inte och då får personen lämna. Det hände i år med Wrenkler och det har hänt i tidigare säsonger med andra deltagare”.

Följ ämnen i artikeln