Suzanne Axell: Julen betyder väldigt mycket
Så firar ”Fråga doktorn”-programledaren
Uppdaterad 2021-02-22 | Publicerad 2020-12-23
Suzanne Axell snålar inte med julklappar till nära och kära och skänker årligen också en slant till välgörande ändamål.
Själv har den folkkära tv-profilen en sak som står överst på önskelistan.
– Jag önskar mig lite ledighet för jag har slitit som ett djur det senaste året.
Julen står för dörren och det är något som den folkkära tv-profilen tillika ”Fråga doktorn”-programledaren Suzanne Axell, 64, välkomnar med råge. För henne är det en kär högtid som innefattar såväl många kära minnen som härliga traditioner.
– Julen betyder väldigt mycket för mig. Jag växte upp i en familj utan ekonomiskt överflöd, men det var ett överflöd av glädje, traditioner, sång och musik. Min mamma Anita hade en fantastisk förmåga att göra fint och skapa jättegod stämning. Jag har många härliga minnen av julen och tycker det är underbart att den finns mitt i den mörkaste tiden här i Sverige.
”Morfar älskade mat”
Susanne Axell berättar att det alltid var morfar Ingvar som stod för maten och att hans kulinariska färdigheter lätt hade platsat på Operakällaren.
– Han var kock under de hemska krigsvintrarna när det var 40 minusgrader i Sveg. När kriget var över startade han och hans bror en livsmedelsbutik på Kungsholmen och de slet som djur. På julafton jobbade han på förmiddagen och somnade alltid i en fåtölj efter att han kommit hem och ätit julmat. Morfar älskade mat och var intresserad av det hela livet, i släkten som tyvärr börjar tunnas ut talar man fortfarande om hans fantastiska maträtter. Han kunde verkligen kocka soppa på en spik och allt blev superbra.
Hur ska julen firas i år?
– Det blir som vanligt en ring av kärlek runt min mamma och mina systrar. På julafton är vi hemma hos mig, men mamma börjar bli gammal nu så vi får ta extra hänsyn. Det blir julgran och julsånger. Men framför allt önskar jag mig lite ledighet för jag har slitit som ett djur det senaste året, så det behöver jag.
Hur tänker ni kring julklappar?
– När jag var liten och växte upp med mamma som fick vända på varenda krona känns det roligt att kunna köpa de julklappar man vill. Jag behöver inte snåla på det sättet och vet jag att min syster önskar sig en dyr bok så kan jag köpa det. Men jag skänker också ganska mycket pengar till olika djurorganisationer och till Jeanette Höglund som driver ”Vid din sida” för hemlösa pensionärer. Jag har rätt konstiga arbetstider och kan vara på Centralstationen sent på kvällen och ser då äldre människor som sitter och kurar ihop sig, det tar på mig. Det jag gör kanske är skitlite, men jag försöker ändå göra något.
En klassisk vattendelare är huruvida man äter och delar ut julklappar innan eller efter ”Kalle Anka”, hur är det hos er?
– Efter! Vi brukar börja med glögg vid två och då äter vi pepparkakor, struvor, mjuk pepparkaka och saffransbullar. Sedan tittar vi på Kalle, men sedan stängs oftast teven av. Vi glor inte så mycket på teve och har aldrig gjort det, vi pratar och käkar och ägnar oss åt varandra. Lars Lerin får ursäkta, men jag kommer bara titta när han tänder ljuset, sedan åker han av.
Sambon firar på annat håll
Någon som däremot inte kommer vara på plats under julfirandet är Suzanne Axells sambo Jörgen Wedebrand. Det är inte första gången de firar på olika håll, vilket hon har fått höra åtskilliga gånger.
– Han brukar alltid fira med sina syskon och syskonbarn. Folk tycker det är jättekonstigt att vi delar på oss, men julen är ju inte bara julafton, det finns massa dagar att göra mysiga och roliga saker tillsammans.
Om vi ska prata mat, finns det någon favorit på julbordet?
– Vi har mycket traditioner från morfars tid, han gjorde bland annat en fantastisk böcklingsallad. Men det receptet är hemligt, det är stenhårt. Det finns också en jättegod grönkål på listan och vi gör också några egna sillar eftersom vi alla är stora sillfans. Jag brukar göra en med pepparrot och äpple, den är jäkligt god och går hem i hela gänget.
– Däremot hade min mormor en tradition, hon skulle alltid ha bruna bönor till skinkan på annandagen och det var det värsta jag visste. Jag är glad i mat för det mesta, men då fick jag motvilligt tugga i mig tre bönor.
Ett julminne som definitivt smäller högre än bruna bönor är när Suzanne Axell som tioåring fick det hon önskade sig mest av allt.
– Jag hade verkligen önskat mig en hamster och ganska sent så kom det in ett paket under granen och jag hörde hur det krafsade från det. Då blommade mitt hjärta ut i en stor ros när jag förstod att jag äntligen hade fått min hamster. Jag var så salig, jag blev hög på tanken av att det fanns en hamster i paketet. Sedan såg jag också att mormor och morfar hade gjort små lufthål i paketet. Det var en väldigt lycklig stund i mitt tioåriga liv.
Suzannes julsill
Ingredienser:
1 burk färdiga rensade sillfiléer
1 liten burk färsk eller konserverad pepparrot
2 st vackra fina röda juläpplen
1 burk crème fraiche (500 g)
Skölj sillfiléerna i riktigt kallt vatten och skiva dem i fina små bitar.
Skölj äpplena och hacka upp den i goda små bitar, det röda skalet ska vara kvar, det ger en fin juleffekt!
Häll crème fraiche i en större skål.
Häll i pepparrot, sillen och äppelbitarna. Rör runt ordentligt så att inte all pepparrot hamnar på samma ställe, då blir det en jul man inte glömmer.
Lägg upp i vackra glasskålar med lock och låt det stå kallt i minst en timme före serveringen. OBS! Pepparroten blir starkare ju längre man har blandningen kvar i burken, så överdosera inte i början med pepparroten utan smaka av!
Dekorera med ett vackert rött band runt burken och ställ på julbordet. Klart!