Ministern: Pensionssystemet måste stärkas

Shekarabi (S) svarar om pensionen – ”så här kan det inte vara”

Av: 

Fredrik Rundkvist

Pensionsilskan

Sveriges nuvarande pensionssystem har nu drygt 22 år på nacken.

Det skulle hålla till istiden, sa man när det presenterades.

Men det är redan föremål för en rejäl översyn.

– Så här kan det inte vara. Vi kan inte ha en utveckling där pensionerna sänks framåt, det behövs snarare en utveckling där de stärks, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S).

Åldersgränserna har redan höjts och fler höjningar är på väg. Antalet fonder i premiepensionssystemet ska bantas och upphandlingen ska stramas upp. Grundskyddet har höjts och ett särskilt tillägg för låginkomsttagare har införts.

Nu diskuteras en höjning av pensionsavgiften för att få in mer pengar till systemet.

Behöver unga redan nu börja spara privat för att trygga sin ålderdom?

– Nej. Det viktigaste man kan göra när det gäller att få den egna pensionen är att arbeta ett så långt arbetsliv som möjligt. Men sedan måste man ha respekt för att en massa människor av olika anledningar inte lyckas med det.

I dag ger den allmänna pensionen ungefär 50 procent av slutlönen, i framtiden kommer den att ge ännu mindre. Finns det risk att den bara blir ett grundskydd?

– Om vi inte vidtar åtgärder finns risk att kompensationsgraden sjunker och att den allmänna pensionens andel av den totala pensionen sjunker. Så vi behöver vidta åtgärder. Och höjningen av pensionsavgiften är ett naturligt nästa steg för att förstärka pensionsavsättningarna i det allmänna systemet.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S).

Räcker höjningen till 18,5 procent? Om pengarna från höjningen bara går till dagens yrkesverksamma kommer den att ge en tusenlapp mer i månaden om 40 år. Och om pengarna ska delas med dagens pensionärer så skulle det i genomsnitt ge 390 kronor mer i månaden för kvinnor och 600 kronor mer för män från och med 2023.

– Det är en kombination av olika åtgärder som behövs. Vi behöver höja avgiften, definitivt upp till 18,5 procent, åtminstone i ett första steg. Det var ju den nivån som utlovades i pensionsreformen.

– Sedan behöver vi förlänga arbetslivet, och det finns massor med saker som man kan göra där. Dels att se till att vi börjar jobba tidigare, men också att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren så att folk orkar jobba längre. Sedan behöver vi komplettera pensionen. Ett sådant komplement är det inkomstpensionstillägg som börjar betalas ut i september. Men vi behöver göra mer och se helheten.

Om avgiften höjs till 18,5 procent – kan det bli ytterligare höjningar?

– Vi får se vad som händer. Men just nu handlar striden om att höja avgiften med drygt 1 procentenhet.

Premiepensionen är den minsta delen av pensionssystemet och har hittills haft en högre avkastning än beräknat. Kan det bli aktuellt att öka avsättningarna till premiepensionen?

– Nej, däremot arbetar vi med en reformering av premiepensionssystemet. För att upprätthålla legitimiteten för premiepensionen så måste vi göra den tryggare och mer kostnadseffektivt för pensionsspararna. Det vi jobbar med nu är en reformering av premiepensionen som innebär att vi inför ett upphandlat fondtorg där staten tar större ansvar för att säkerställa att de fonder som finns på torget håller tillräckligt hög kvalitet både vad gäller pris och trygghet för spararna.

Behövs ett incitament för ett privat pensionssparande liknande det gamla systemet med avdragsrätt för individuellt pensionssparande, IPS?

– Det är en senare debatt. När man väl har hanterat de brister som finns i gällande de allmänna pensionerna så kan det uppkomma en diskussion om nästa steg, nämligen om man behöver komplettera med någon form av eget pensionssparande som har rätt fördelningspolitiska modeller, vilket den tidigare modellen inte hade.

Shekarabi och S vill att pensionsavgiften höjs.

Vad oroar dig mest när det gäller pensionerna?

– Att vi har en situation där många som kämpar och sliter ett helt yrkesliv får för låg pension, en pension som marginellt skiljer sig från grundnivån. Och då ska man komma ihåg att garantipensionen i Sverige håller en låg nivå i jämförelse med övriga Norden. Sverige och Finland har de lägsta nivåerna av grundskyddet. Det är väldigt allvarligt att vi har så låga pensioner för grupper som har jobbat och slitit ett helt yrkesliv. Det skadar legitimiteten hos pensionssystemet och ökar klyftorna. Vi har en stor grupp som riskerar hamna i fattigdom. Det är problematiskt.

Tjänstepensionerna utgör i genomsnitt 25 procent av den totala pensionen. Samtidigt är det stora skillnader mellan olika avtalsområden. Samma lön kan därför ge helt olika pension. Hur ser du på det?

– De stora skillnaderna inom tjänstepensionerna visar på behovet av en stark allmän pension som erbjuder alla ekonomisk trygget. Det är egentligen bakgrunden till att Sverige valde den här vägen. Man insåg redan på 1950-talet att förutsättningarna såg väldigt olika ut för hur tjänstepensionen kunde utvecklas, beroende på vilken styrka arbetskollektivet hade inom olika branscher, så det finns stora skillnader mellan olika branscher men framförallt mellan olika inkomster.

– Tjänstepensionsavsättningarna är betydligt högre för högre inkomster. Dessutom kan höginkomsttagare i praktiken ha ett privat pensionssparande eftersom genom löneväxling som är skattemässigt subventionerat. Så det finns allvarliga klassorättvisar också i hur tjänstepensionerna är konstruerade.

Hur kommer regeringen att agera i den frågan?

– Det är främst en fråga för parterna. Men de skatterättsliga frågorna, vad som man har rätt att göra avdrag för, ingår i pensionsöverenskommelsen, så det kommer att göras en översyn av det.

ANNONS EXTERN LÄNK

Jämför gärna Gjensidiges bilförsäkring med den du har idag - det kan löna sig! Klicka här

Gjensidige

Publisert:

LÄS VIDARE

Då kan det bli mindre i pension med nya tillägget

ÄMNEN I ARTIKELN

Pensionsilskan

Pension

Privatekonomi

Ardalan Shekarabi

Tjänstepension

Sparande

Fattigdom