De är hjärnorna bakom dagens system

Ingick i pensionsarbetsgruppen – så säger de 30 år senare

Av: 

Fredrik Rundkvist

Pensionsilskan

För 30 år sedan togs de första stegen mot dagens pensionssystem.

I december 1991 höll riksdagens då nytillsatta pensionsarbetsgrupp sitt första möte.

Diskussionerna fördes bakom stängda dörrar och resulterade några år senare i en bred politisk uppgörelse om ett nytt pensionssystem.
I januari 1994 offentliggjordes gruppens slutliga förslag och den i januari 1999 trädde det nya systemet i kraft.

Så här säger några av ledamöterna i dag om hur systemet har fungerat.

Bo Könberg (L)

Som socialförsäkringsminister i den borgerliga regeringen 1991-1994 var Bo Könberg (L) var ansvarig för att ta fram ett nytt pensionssystem.
Han anser fortfarande att det i grunden är bra.
– De viktigaste reformerna som behövs idag rör tjänstepensionerna, säger han.

Han välkomnar den diskussion som förs om avgiften, men anser att det är hög tid att göra tjänstepensionen obligatorisk.

– En halv miljon löntagare saknar tjänstepension. Vi konstruerade systemet med vetskapen om att nio av tio har tjänstepension. Hade det inte funnits tjänstepensioner så hade vi naturligtvis gjort det allmänna systemet större, säger han.

– En annan sak som förvånat mig med tjänstepensionerna är att det är mycket högre avsättning totalt sett för högre inkomster än för lägre inkomster. Det är i praktiken 22-23 procent för inkomster upp till 40 000, och för högre inkomster är det 30 procent.

Bo Könberg (L).

I skuggan av krisen

Förslaget tillett nytt pensionssystem togs fram relativt snabbt i skuggan av finanskrisen 1991-1992. Bo Könberg drog själv upp riktlinjerna för den arbetsgrupp där representanter från samtliga sju riksdagspartier ingick. Själv var han dess ordförande.

Målet var en allmän pension motsvarande ungefär 60 procent av slutlönen. Och så var det också under de första åren. Men sedan dess har kompensationsgraden sjunkit så att den idag är under 50 procent.

Prognoserna pekar på att den kommer att vara under 40 procent för årskullarna födda på 1980-talet.

– Bedömningen då var att livslängden skulle öka med ungefär ett år fram till idag. Med facit i hand vet vi att den har ökat med nästan tre år. Och det påverkar naturligtvis pensionerna om man fortsätter att gå i pension vid 65, säger Könberg.

– När beslutet togs var vi därför väldigt tydliga med att när livslängden ökade så skulle man bli tvungen att jobba ungefär två tredjedelar av den tiden för att få samma kompensationsgrad.

– En annan sak som har blivit annorlunda är att pensionsavgiften en bit in på 2000-talet ändrades på förslag av S-regeringen till att bli 18,5 procent av inkomsten minus avdrag för pensionsavgiften på 7 procent, alltså i praktiken 17,2 procent. En tredje sak som blivit annorlunda är att premiepensionen har gett betydligt mer än vi räknade med.


Åke Pettersson (C)

Åke Pettersson (C) tycker en översyn borde ha gjorts för länge sedan.

– Det finns detaljer som borde ha justerats tidigare, säger han.

När Pensionsarbetsgruppen presenterade sitt första förslag i augusti 1992 räknade ledamöterna med att det skulle väcka häftig debatt.
– Men precis då kom valutakrisen och då var det ingen som diskuterade pensionssystemet. Däremot bidrog nog valutakrisen till att få enighet i den här frågan. Alla partier i riksdagen, förutom Ny demokrati, förstod att man var tvungen att ta ansvar för systemen i Sverige. Och ett av de viktigaste systemen är pensionssystemet, säger Åke Pettersson.

Gruppens mål var att ta fram ett långsiktigt hållbart system som skulle ersätta det gamla ATP-systemet.

– ATP-systemet hade ingen framtid. Det lovade pensioner på en viss nivå oavsett om samhällsekonomin höll för det eller inte.

Åke Pettersson (C).

”Funkat bra som system”

På relativt kort tid lyckades man enas om en helt ny konstruktion baserat på ett självständigt system, avskilt från statskassan, med mekanismer för att balansera inkomster och utgifter.

– Jag tycker att det har fungerat mycket bra som system. Den diskussion som pågår nu handlar ju inte om systemet i sig. Tvärtom, de flesta är ju överens om att det är ett väldigt bra och säkert system. Diskussion nu handlar om man ska höja den till 18,5 procent. Och den diskussionen är absolut inte fel att föra.

En av de frågor som gruppen hade svårt att enas om gällde respektavståndet, alltså skillnaden mellan grundskyddet och de lägsta kollektivavtalade heltidslönerna.

– Jag var inte var nöjd med var nivån på garantipensionen men jag accepterade den. En hög garantipension var en av mina utgångspunkter. Nu har man sent om sider gjort en höjning av garantipensionen, det välkomnar jag, men det hade man kunnat göra tidigare.

”Skulle öka en månad per år”

Den snabba ökningen av livslängden som har skett de senaste 20 åren har inte kommit som någon större överraskning för Åke Pettersson.
– Vi räknade med att den förväntade återstående livslängden på 65-årsdagen skulle öka med minst en månad per år, om det inte inträffade en svår pandemi. Ökningen har kommit att bli lite större än så.

– Vår slutsats var att om vi lever så mycket längre och är friska så mycket längre så är det också rimligt att vi arbetar längre. Inte extremt långt, men längre än 65.

Inspirerat andra länder

Åke Pettersson kom att arbeta med det nya pensionssystemet i drygt 15 år. Först i pensionsarbetsgruppen, därefter i genomförandegruppen och slutligen som ledamot i Premiepensionsmyndighetens styrelse.

– Den konstruktion som vi gjorde, som vi var unika med från början, har ju inspirerat många andra länder. Det gäller exempelvis Norge och Danmark. Några av oss i gruppen har varit i USA och blivit utfrågade av den amerikanska kongressen, och en amerikansk biträdande finansminister har varit i Sverige och gått studerat det svenska pensionssystemet. Kina, Japan, Ryssland är andra länder som har borrat väldigt djupt i det svenska systemet.


Ingela Thalén (S)

Ingela Thalén (S) ingick i pensionsarbetsgruppen.

Som socialförsäkringsminister i början på 2000-talet blev hon politiskt ansvarig för det nya systemet.

– Rent allmänt tycker jag att det är och har varit ett fantastiskt starkt pensionssystem, säger hon.

Som socialförsäkringsminister 1999-2002 var Ingela Thalén ansvarigt statsråd när det nya pensionssystemet trädde i kraft.

– Rent principiellt, sett ur ett europeiskt och internationellt perspektiv, råder det ingen som helst tvekan om att det här pensionssystemet är en styrka för samhället och för pensionärerna, säger hon.

– Det som inte har funkar bra är när det gäller människor som under sitt yrkesliv av olika skäl haft ett lågt inkomstunderlag.

Ingela Thalén (S).

Välkomnar en översyn

Hon välkomnar den översyn av systemet som pågår nu, bland annat minskningen av antalet fonder i premiepensionen. Som mest fanns över 800 fonder att välja mellan. Nu ska antalet ner till 300.

– Jag var väldigt orolig för alla dessa premiepensionsfonder. Och jag vill inte säga ”vad var det jag sa”, men jag tycker att det är bra att man nu gör ordentliga revideringar i det upplägget.

Socialdemokraterna driver nu frågan om en höjning av pensionsavgiften med 1,3 procentenheter för att få in mer pengar i systemet. En svår fråga i det sammanhanget gäller vilka som ska få del av de höjda avgifterna. Ska pengarna enbart gå till dagens yrkesverksamma eller ska även dagens pensionärer få del av dem?
– Jag vet faktiskt inte. Det är möjligt att man kan hitta en möjlig fördelning även för dem som har pensioner idag med hjälp av en successiv infasning. Men i huvudsak ser jag nog att det skulle vara framåtblickande och främst beröra dem som är i yrkesverksam ålder idag.

”Många svåra frågor”

Det så kallade respektavståndet, alltså skillnaden mellan fullt grundskydd och de lägsta kollektivavtalade heltidslönerna, har minskat de senaste åren.

– Genom att skjuta till pengar till dem med låga inkomster skapar man konflikter mellan dem av olika skäl inte haft förvärvsarbete nog för att få en hygglig pension och de som har en låg pension trots ett långt och intensivt förvärvsarbete. Det var en många svåra frågor som var föremål för diskussion också för den ursprungliga pensionsarbetsgruppen.

– Respektavståndet har krympt väldigt mycket efter höjningar av nivåerna i grundskyddet. Men jag kan inte se att man har haft några alternativ till det, det handlar om människors liv. Det är lätt att det blir resonemang som bygger på förakt för dem som inte har tjänat in pengar nog, men så kan man inte resonera. Icke desto mindre innebär det en konflikt när respektavståndet blir för litet.

ANNONS

inkClub | Mer än bläck och toner - köp allt du behöver till hem och kontor!

Extern länk från inkClub SE

Beställ här

Publisert:

LÄS VIDARE

Ewa får 517 kr i månaden efter 15 års arbete

ÄMNEN I ARTIKELN

Pensionsilskan

Pension

Pensionärer

Tjänstepension

Bo Könberg

Garantipension