Därför bör politiker ta oron på allvar

En majoritet av befolkningen oroar sig för sin pension.

Med all rätt.

Även om många får en helt okej pension så riskerar stora grupper att få svårt att klara sig ekonomiskt den dag de slutar jobba.

Det gäller inte bara den som under långa perioder jobbat deltid, varit arbetslös, sjukskriven eller haft låg lön. Och det gäller heller inte enbart den slitit ut sig i förtid eller jobbat utan tjänstepension, även om det naturligtvis förvärrar situationen.

Faktum är att även medelinkomsttagare med långa obrutna arbetsliv kommer att få vara beredda på att få en rätt skral allmän pension i framtiden.

När pensionssystemet sjösattes för drygt 20 år sedan var tanken att den allmänna pensionen skulle ge drygt 60 procent av slutlönen. I dag är den så kallade kompensationsgraden nere under 50 procent. För årskullarna födda på 1980-talet beräknas den bli mindre än 40 procent, enligt beräkningar från Min Pension.

Stora grupper riskerar att få det svårt ekonomiskt den dag de går i pension.

Det finns en rad orsaker till att det ser ut som det gör, där ökande livslängd är den främsta. Pensionen är uppskjuten lön, något vi alla sparar till under arbetslivet för att ha den dag vi slutar jobba. Ju högre livsinkomst desto högre blir pensionen. När det är dags kommer vårt pensionskapital att delas med vår beräknade återstående livslängd, det så kallade delningstalet. Problemet är att medellivslängden ökat med tre år på 20 år. Det innebär att pensionen numera måste räcka 25 procent längre än när systemet togs i bruk. Det syns i pensionsbeskeden.

Den genomsnittliga allmänna pensionen är i dag 13 252 kronor före skatt, 11 842 för kvinnor och 14 829 för männen. Hade den ursprungliga kompensationsgraden fortfarande gällt hade snittpensionen varit drygt 4 500 kronor högre före skatt, enligt beräkningar från försäkringsfacket Forena.

I dag får 685 000 personer så låg allmän pension att de får garantipension, grundskyddet för dem med låga eller inga inkomster alls. Tre av fyra är kvinnor. De med allra sämst pensioner är i många fall kvinnor födda på 1930-talet eller tidigare.

Men det finns en annan sida av pensionssystemet också. Många pensionärer har nämligen bra inkomster. Men det beror inte på den allmänna pensionen. Tvärtom, dess andel av den totala pensionen har minskat stadigt de senaste 20 åren. I stället har tjänstepensionens andel av den totala pensionen ökat rejält. Numera utgör den genomsnitt 25 procent. För många höginkomsttagare utgör tjänstepensionen mer än hälften av pensionsinkomsterna. Det gäller framförallt dem vars fondförsäkringar har kunna dra fördel av de senaste decenniernas kraftiga börsuppgångar.

De med sämst pension är ofta kvinnor födda på 1930-talet eller tidigare.

Men för de allra flesta låg- och medelinkomsttagare utgör den allmänna pensionen den absolut största delen av den totala pensionen. Och många är i många fall beredda att byta parti få en förbättring. 36 procent av de tillfrågade i Novus-undersökningen uppger att de kan tänka sig att byta till ett parti som presenterar ett pensionssystem som ger högre pensioner för låg- och medelinkomsttagare.

Sett i det ljuset bör även politiker oroa sig över pensionerna, det är en fråga som kan komma att avgöra nästa val.

Pension

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu