Tusenlappar att spara på att förhandla bolånet

Uppdaterad 2021-08-09 | Publicerad 2020-07-28

Skillnaderna mellan olika bolåneaktörer fortsätter öka.

Den som inte är beredd att byta bank riskerar att gå miste om flera tusenlappar i sparad räntekostnad.

I juni var skillnaden mellan banken med lägst bolåneränta och högst hela 50 punkter. Bäst ränta får kunderna hos Landshypotek, där snitträntan låg på 1,32 procent. Andra nischade aktörerna, som Stabelo och Hypoteket, låg strax över med en snittränta på 1,34 procent.

Högst hos storbanken

Bland storbankerna är snitträntorna högre. Kunder hos SEB och Handelsbanken betalar i snitt 1,61 procent medan Nordeas kunder har allra högst snitt på 1,80 procent.

– Nordeas snittränta ökar med 8 punkter jämfört med maj. Här är snitträntan numera 1,8 procent. Det är alltså mer än 50 punkter högre än Landshypotek, som erbjuder den bästa snitträntan. På ett lån på tre miljoner handlar det om en skillnad i räntekostnad på hela 1 200 kronor i månaden, eller 14 400 kronor i på ett år, säger Frida Bratt, sparekonom hos Nordnet.

Frida Bratt, sparekonom hos Nordnet.

Rådet: Byt bank

För att du ska få ned din ränta på bolånet är det viktigt att du kollar hur marknaden ser ut och är beredd på att byta bank, enligt Frida Bratt.

– Hör runt hos flera banker och hör vad du kan få, särskilt hos utmanarna. De är pigga på att plocka marknadsandelar och kan därför erbjuda bättre ränta.

Men ett bankbyte behöver inte alltid bli aktuellt för att få ned kostnaderna.

– Byt inte bank till varje pris. En del banker vill att du blir helhetskund. De kan erbjuda en lägre bolåneränta men kanske högre kortavgifter, eller sämre villkor för sparandet eller pensionen. Kolla helheten innan du eventuellt byter, säger Frida Bratt.


Betalar du mer än grannarna i boränta? Testa vår nya tjänst!

Betala inte onödigt mycket i boränta! Med Aftonbladets tjänst kan du jämföra om du har högre eller lägre bolåneränta än andra där du bor. Testa här!

Bostad

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu