Amorteringskravet – frågan som partierna inte vill svara på
Riksbankchefen avråder starkt från slopat krav
Publicerad 2022-09-29
Efter den historiskt höga höjningen av styrräntan med 1 procent till 1,75 procent är frågan om amorteringskravet åter i hetluften.
Samtliga fyra partier i högerblocket gick till val på förändring av kravet men från Riksbankens håll är svaret tydligt – slopat amorteringskrav är fel väg att gå.
– Nu är det svårt för partierna att backa från det man sagt under valrörelsen, säger Carl Dahlström, professor i statsvetenskap.
Ett par timmar efter beskedet att styrräntan höjs till 1,75 procent förra veckan chattade Riksbankchef Stefan Ingves med Aftonbladets läsare. Där fick han frågor om det inte är dags att släppa amorteringskraven.
Svaret från Ingves var tydligt. Riksbankschefen vill inte se en utveckling där politiken tar bort kraven.
”Det är skillnad på vad som sker för enskilda hushåll och låntagare i stort. Kan man inte betala bör man prata med sin bank om den saken. Att däremot ta bort amorteringskraven för alla är fel väg att gå”, skrev Stefan Ingves i ett svar.
Samtliga högerpartier vill se förändring av kravet
I mars 2018 förstärktes det tidigare amorteringskravet som innebar att nya bolån med en belåningsgrad över 70 procent ska amorteras med minst 2 procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år. De förstärkta reglerna innebär att nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst, det vill säga inkomst före skatt, ska amortera 1 procentenhet mer av bolånet per år än vad de skulle behövt göra enligt det första amorteringskravet.
Den avgående regeringen har tidigare gett Finansinspektionen i uppdrag att se över det nuvarande amorteringskravet. Resultatet av det ska redovisas den 14 oktober.
Samtliga partier till höger som efter valet nu förhandlar om regeringsbildning gick till val på att förändra amorteringskravet.
Moderaterna har sagt att partiet tillfälligt vill pausa amorteringskravet helt.
Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill att det förstärkta kravet från 2018 helt slopas, och att nivån återgår till den första nivån från 2016.
Sju av tio vill sänka sin amortering
En förändring av kravet verkar också ligga högt upp på hushållens önskelista. Enligt en ny Novus-undersökning som Länsförsäkringar gjort svarar sju av tio att de skulle vilja sänka sin amortering.
Enligt Emma Persson, sparekonom på Länsförsäkringar är det dock viktigt att hushållen tar med de positiva aspekterna av att amortera i beräkningen, även i ett klimat där räntorna stiger.
– Genom att betala av på ditt lån skapar du förutsättningar för att hantera högre räntekostnader, säger sparekonomen.
”Inte säkert att du ska utnyttja”
Hon råder därför svenska hushåll att faktiskt fundera igenom beslutet noga om en ändring skulle genomföras.
– Skulle det bli möjligt att minska amorteringen tillfälligt eller permanent är det inte säkert att du ska utnyttja det, om det inte är absolut nödvändigt. Är din inkomst oförändrad kan det vara bättre att gå igenom vilka utgifter du kan minska på för att klara ekonomin och fortsätta amortera. När priserna sjunker på bostadsmarknaden är det också bra att fortsätta amortera eftersom det kan skydda dig mot att hamna i skuld om du kommer i ett läge där du tvingas sälja, säger Emma Persson.
Aftonbladet har ställt samma fråga om vallöftet till samtliga fyra partier på högersidan:
Hur ser ni på frågan i dag och kan ni säga något om hur ni ser på amorteringskravet framåt?
Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna meddelar att man avböjer från att svara på frågan med hänvisning till pågående förhandlingar.
Inte heller Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, Elisabeth Svantesson vill i nuläget ge sin syn på amorteringskravet, och vad väljarna kan vänta sig.
– Vi får återkomma till det, säger en presstalesperson.
Att frångå vallöften kan uppfattas som svek
Enligt Carl Dahlström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet kan det bli tufft för de fyra partier som nu förhandlar om regeringsfrågan att backa från de löften som getts till väljarna.
– Den ekonomiska situationen, Riksbankens inställning och även viss kritik från ledande ekonomer mot stödpaket och liknande har varit känt även under valrörelsen. Därför har man haft möjligheten att ändra sig. Nu är det svårt för partierna att backa från det man sagt. Risken är att människor skulle uppfatta det som ett svek mot de löften som getts.
Därför tror han att det är troligt att vi nu kommer att se någon form av åtgärder riktat mot de tunga ekonomiska utspel mot elkostnader, drivmedelspriser och amorteringskravet som gjorts.
– Om det inte händer något dramatiskt som vi inte vet i dag så tror jag att pressen ligger på dem att leverera något.