Regeringen utreder ytterligare karens för sjukskrivna

Lars Larsson/TT

Publicerad 2023-01-26

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M). Arkivbild.

Regeringen lägger ner den förra regeringens utredning om karensavdraget vid sjukdom som skulle göra det mer rättvist. I stället ska en intern utredning i Regeringskansliet överväga ytterligare karensavdrag för att motverka långa sjukskrivningar.

Den moderata socialförsäkringsministern Anna Tenjes eget parti har tidigare föreslagit att en andra karensdag ska införas i sjukförsäkringen för dag 15, när sjuklön går över till sjukpenning. Med nuvarande ordning görs karensavdrag för den första sjukdagen.

I beslutet med anvisningar till arbetsgruppen som ska göra den interna utredningen på socialdepartementet, och som TT har tagit del av, står:

”Övervägandena om behovet av karensavdrag ska omfatta en analys av nuvarande självrisk genom karensavdrag i början av en sjukperiod. Övervägandena ska också omfatta en analys av behovet av en självrisk vid en pågående sjukskrivning för att motverka omotiverat hög sjukfrånvaro.”

Tenje: Bör förändras

Anna Tenje vill bara kommentera beslutet skriftligt. Hon skriver att det är viktigt att se över avdraget, som ersatte karensdagen 2019 för att göra löneavdraget första sjukdagen mer rättvist och förutsägbart.

”Men uppdraget bör förändras och förtydligas samt knytas närmare Regeringskansliets arbete”, framhåller hon.

LO-förbundet Kommunal, som har undersköterskor, hemtjänstpersonal och barnskötare som medlemmar, är mycket kritiskt till att den utredning som S-regeringen tillsatte för mindre än ett år sedan skrotas. Direktiven till den bad om förslag för karens och sjuklön som skulle göra att ”inkomstbortfall under sjukdom bärs på ett mer solidariskt och fördelningspolitiskt träffsäkert sätt”. Förslag skulle också motverka så kallad sjuknärvaro, det vill säga att sjuka går till jobbet för att inte förlora pengar.

– Det är extremt orättvist mot dem som står i fronten, där det ingår i jobbet att utsättas för smitta, och som får en straffavgift för att man stannar hemma för att inte smitta andra, säger Kommunals ordförande Malin Ragnegård om avdraget.

Kommunal: Orättvist

Ragnegård argumenterar för att det inte kan vara rimligt att de som arbetar i kontaktnära yrken och som inte kan arbeta hemifrån får avdrag – samtidigt som tjänstemän som är småsnoriga, mer eller mindre sjuka kan jobba hemifrån utan sjukavdrag.

Det valet har inte en undersköterska i vården och omsorgen, eller barnskötaren.

– Jag är otroligt tveksam till att man lägger ner utredningen. Det känns inte bra och inte heller att man också öppnar upp för en ny där ingången är att avdraget är motiverat, säger Ragnegård.

Tenje skriver att karensavdraget ”fyller en viktig funktion som självrisk för att motverka omotiverat hög korttidssjukfrånvaro.”

Ygeman: Ett svek

Under pandemin infördes tillfälliga regler som innebar att den som blev sjuk, eller var tvungen att stanna hemma från jobbet på grund av minsta misstanke om risk för att smitta andra, fick ersättning i efterhand för hela eller delar av löneavdraget.

Den interna utredningen ska resultera i en rapport, en departementspromemoria, senast den 15 december i år.

Socialdemokraternas talesperson i frågan, Anders Ygeman, kallar regeringens nedläggningsbeslut ett svek mot de som räddade Sverige under pandemin.

– Så sent som den 13 december lovade Anna Tenje att utredningen skulle få fortsätta och lägga fram sina förslag i år, säger Ygeman.

Han frågar sig om Sverigedemokraterna är med på beslutet, de gick till val på att avskaffa karensavdraget inom vård och skola.

TT har sökt SD för en kommentar.

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu

Följ ämnen i artikeln