Svensk diesel – näst dyrast i världen

Av: 

Benjamin Ekroth

Privatekonomi

Dieseln är inte bara dyr – den är världsrekorddyr.

Och toppen är kanske inte nådd – vilket gör bilberoende människor på landsbygden oroliga.

– Vad har vi för alternativ? Det känns oschysst att vi får betala mer och mer för att bo här, säger Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige.

I torsdags höjdes priset på diesel till 18,72 kronor litern, enligt rekommenderade priser på bemannade stationer. Samtidigt höjdes priset på bensin till 17,29 kronor.
Men det är dieselpriset som är rekorddyrt – faktiskt nästan världsrekorddyrt. Just nu är det bara i Hongkong som det är dyrare att tanka diesel, enligt sajten Global Petrolprices. Där kostade en liter diesel i veckan 2,204 amerikanska dollar vilket motsvarar 19,35 kronor – sedan kommer Sverige på plats två, följt av Norge där dieseln i veckan var över en krona billigare per liter.

Johan Andersson, vd för branschorganisationen Drivkraft Sverige, ser flera orsaker till prisrusningen. Priset på olja är högt, samtidigt som efterfrågan ökar när världen öppnar efter pandemin. Till det kommer i Sverige en högre iblandning av biodrivmedel. Den 1 augusti infördes en ny lag, reduktionsplikten, med höjda priser som följd eftersom priserna på biodrivmedel också är höga.

– Här har politiken hela tiden sagt att när vi tvingar i mer biodrivmedel i produkterna så ska vi justera skatter och avgifter så att det inte ska bli dyrare vid pumpen. Men där får man ifrågasätta vad politiken gör på det området nu, säger Johan Andersson.

Priset på diesel i Sverige är just nu näst dyrast – i hela världen.

”Priserna trycks uppåt”

Vid årsskiftet skärps reduktionsplikten ytterligare, med höjd andel biodrivmedel i bensinen och dieseln, vilket får Johan Andersson att tro att priserna lär stiga.

– För närvarande är det en situation som gör att priserna trycks uppåt.
Regeringen har valt att pausa BNP-indexeringen under 2021 och 2022 för att möta de stigande drivmedelspriserna.

– Regeringen har pausat BNP-indexeringen av bensin- och dieselskatten under nästa år för att reduktionsplikten inte ska slå för hårt mot den enskildas ekonomi, säger energiminister Anders Ygeman till Aftonbladet.

Han skyller dock prisökningen på andra faktorer än reduktionsplikten.

– Reduktionsplikten står endast för en väldigt liten del av ökning i drivmedelspriset. Genom reduktionsplikten kan vi se till att den som behöver åka bil kan göra det på ett sätt som är bättre för klimatet genom en ökad inblandning av biobränsle, säger Anders Ygeman.

Enligt regeringens egen utredning spås reduktionsplikten driva upp dieselpriset på mellan 3,6 och 5,4 kronor till 2030. Och enligt Trafikanalys, regeringens utvärderings- och analysorgan för transportfrågor, påverkar pausad BNP-indexering svenskarnas plånböcker "i relativt liten omfattning":

"Förslaget har en kostnadseffekt på pumppriset med 16 öre inklusive moms för bensin och med tolv öre för diesel", skriver de i ett yttrande.

”Känns oschysst”

Riksorganisationen Hela Sverige ser stigande bränslepriser som en extra påfrestning för alla som bor utanför storstäderna och som måste ta bilen.

– Det känns oschysst. Våra förhållanden blir sämre och sämre när vi måste betala mer för att bo här, säger Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige.

När det finns fler och bättre alternativ till bilen kan man vara tuffare, menar hon.

– Men när det inte finns alternativ då blir man ju straffbeskattad.

Därför förordar Terese Bengard ett sätt att fördela kostnaden mellan stad och landsbygd.

– Man måste se över systemet. Om man vill att hela Sverige ska leva skulle man kunna hitta andra system för att möjliggöra att vi fortsättningsvis kan vara mobila. Vi är beroende av bilen idag, det borde kunna finnas system för det i vår digitala värld.

ANNONS EXTERN LÄNK

Jämför el och sänk din elkostnad på några få minuter via Compricer nu!

Compricer

Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige, säger att förhållandena blir sämre för de som bor utanför storstäderna.
Publisert:

LÄS VIDARE

Då kan bränslet kosta 50 kronor per liter

ÄMNEN I ARTIKELN

Privatekonomi

Olja

Biobränslen