Uppdaterad 2022-11-16 | Publicerad 2022-07-11
BODEN/STOCKHOLM. Digitalt guld bryts på bred front i Sverige.
Men det internationella bitcoin-nätverket drar varje år lika mycket el som 70-miljonerslandet Thailand.
– Det är inte hållbart utan katastrofalt för klimatet, säger Erik Agrell, professor vid institutionen för elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola.
– Det här är en jätteviktig diskussion och en som vi välkomnar, säger Philip Salter, utvecklingsansvarig på Genesis Digital Assets som bryter bitcoin i norra Sverige.
På ett gammalt flygfält i Boden står en märklig röd lada. Fasaden är perforerad av en mängd små luftinsläpp och grova kablar leds in i byggnaden. Hela huset surrar. Det dånar.
Här huserar företaget Genesis Digital Assets och byggnaden är deras farm.
Det är ingen farm i ordets mer engelska bemärkelse. Här odlas, eller skapas, i stället kryptovalutan bitcoin. Små datamaskiner, så kallade miners, löser svåra matematiska uppgifter för att belönas med det så kallade digitala guldet.
– De jobbar på dygnet runt.
Utvecklingschefen Philip Salter, 28, visar runt när Aftonbladet besöker anläggningen i april. I de utrymmen som maskinerna står och arbetar i leds luften utifrån in. Det drar kraftigt och känns som nollgradigt. I korridorerna utanför är det i stället behaglig Medelhavsvärme som råder.
– Vi använder oss av ungefär 12 megawatt, hela tiden. Maskinerna arbetar bäst i kyla och värmer under processens gång upp luften som vi blåser ut på andra sidan. Den är omkring 30–40 grader, säger han.
Philip Salter vill inte gå in på några specifika detaljer kring hur mycket bitcoin som skapas på anläggningen, men för Genesis är det sannolikt en mycket lukrativ affär. Varje liten maskin skapar varje dag bitcoins till ett värde av omkring 150–200 kronor i snitt, berättar han. I anläggningen finns tusentals miningmaskiner.
På minussidan finns priset för den el som maskinerna använder.
– Det motsvarar vad en mindre stad förbrukar, så det är väldigt mycket el, säger Philip Salter.
Bitcoinkursen har rasat i den senaste tiden. Sedan årsskiftet har värdet på kryptovalutan fallit med 50 procent. Men det påverkar inte produktionen i Boden, hävdar Philip Salter.
– Vi skiljer oss från andra miners, delvis för att vi lyckas få prisvärd grön el snarare än dyr energi. Våra driftskostnader är också lägre eftersom vi automatiserar en hel del. Så när andra miners blir olönsamma och behöver stänga av sina miners kommer vi att fortsätta att bryta bitcoins.
Elen som farmen använder betydligt billigare än den som vanliga svenska hushåll betalar för.
Sedan några år tillbaka har datacenter i Sverige kraftigt nedsatt energiskatt för den el man förbrukar. För varje kilowattimme betalas 0,5 öre i skatt, jämfört med 33,1 öre i skatt som vanliga elkonsumenter får betala. Sänkningen har snappats upp av ett flertal miningföretag som förlagt sin verksamhet till Sverige.
”Enorma mängder klimatskadliga gaser”
På Naturvårdsverket är man starkt kritiska till den digitala gruvbrytningen som sker i landet. Och det är den stora energiåtgången som man främst ifrågasätter, även om Sverige till stor del har grön el.
– Den här elektriciteten hade kunnat användas till något annat, till exempel export till Polen för att tränga undan kolproduktionen och göra jättestor klimatnytta. Nu säljs den i stället med kraftigt nedsatt energiskatt för att gynna etableringen av datahallar i Sverige, säger Stefan Nyström som är avdelningschef på klimatavdelningen på myndigheten.
Han får medhåll av Erik Agrell som är professor i kommunikationssystem vid institutionen för elektroteknik på Chalmers tekniska högskola.
– Det globala bitcoin-nätverket använder varje år ungefär 200 terawattimmar elektricitet. Det kan jämföras med Sverige som 2020 förbrukade 136 terawattimmar.
Erik Agrell pekar också på de koldioxidutsläpp som kommer till följd av elkonsumtionen.
– Det blir enorma mängder klimatskadliga gaser, runt 100 miljoner ton koldioxid per år om man utgår från den globala mixen av elproduktion.
Som jämförelse släppte Sverige ut omkring 45 miljoner ton koldioxid år 2020, enligt statistik från SCB.
Energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) menar att den nedsatta skatten ursprungligen var tänkt att gynna digitaliseringen.
– Det var för att öka konkurrenskraften inom dataindustrin. De betalar med nedsänkningen samma skatt som de inom tillverkningsindustrin och jordbruket, säger han till Aftonbladet.
Är det rimligt att de betalar så lite i skatt när de använder så mycket el?
– Vi ser kontinuerligt över hur man kan optimera skatten och Riksrevisionen har en pågående utvärdering om hur effektiva insatserna är på det här området. Det är viktigt att vi leder digitaliseringen men också viktigt att alla statliga insatser vi gör blir så effektiva som möjligt.
Kan det bli aktuellt att förbjuda miningverksamhet i Sverige?
– Vi kan ha olika stöd för olika industrier. Men vi tittar också på innehållet, vad man gör på datahallarna. Det är en juridiskt svår fråga. Kan man styra så att man har olika stöd beroende på vilka beräkningar som görs på processorn? Det pågår en övergripande översyn av stödet hos Riksrevisionen.
Välkomnar diskussionen
På anläggningen i Boden välkomnar Philip Salter att diskussionen om klimatavtrycket lyfts.
– Det är klart att man ska exportera el för att göra elmixen mer miljövänlig på fler ställen, det stöttar vi. Men man behöver enorm infrastruktur för att kunna exportera de mängderna och Sverige kan i nuläget inte ens exportera allt överskott på el här uppe i norr till södra Sverige.
Aftonbladet har tidigare skrivit om problematiken kring överföringskapaciteten från norr. Förra årets togs den så kallade Sydvästlänken i bruk i sin helhet, men ändå finns det underskott på kapacitet.
Men det är inte bara elkonsumtionen som är problematisk, anser miningverksamhetens kritiker.
Stefan Nyström på Naturvårdsverket ifrågasätter det dåliga tillvaratagandet på överskottsvärme som finns på anläggningarna.
– I en tätort längre söderut hade spillvärmen kunnat användas för uppvärmning i fjärrvärmenätet, då hade man använt den. Nu kyls den bort, poff ut i rymden.
– Att bitcoin ska produceras under de här omständigheterna med den energiåtgången och tränga ut klimatomställningen, det är minst sagt tveksamt om det är en klok politik.
30 000 ton skrot – per år
Även själva miningdatorerna och dess komponenter är ett problem i sig eftersom de har kort livslängd. Inte för att de slits ut utan för att det snabbt kommer varianter som är snabbare, vilket gör tidigare generationer oanvändbara för den som vill kunna konkurrera, menar professor Erik Agrell.
– Sen är de slut och blir skrot. Elskrot är ett globalt miljöproblem. I Sverige är vi bra på att återvinna, men globalt återvinns bara 17 procent av skroten. Resten hamnar på deponi, ofta i tredje världen under dåliga miljöbetingelser där fattiga människor sitter i gifterna och försöker plocka fram ädelmetallerna.
Hur mycket skrot blir det från bitcoinverksamheten?
– Det rör sig om ungefär 30 000 ton elektronikskrot om året.
Enligt sajten Digiconomist, som följer bitcoins miljöpåverkan, är mängden elskrot jämförbar med all mindre it-utrustning som slängs i Nederländerna varje år.
Utanför mininghallen håller ett växthus på att inredas. Lokale entreprenören Sture Nordmark, 76, samarbetar med Genesis Digital Assets och uppvärmd luft från deras kryptobrytning leds in i växthuset.
– Här kan vi odla vad som helst, tomater och gurka. Det känns väldigt spännande att få hålla på med det här, säger Sture Nordmark.
Att använda varmluften är annars ett problem som branschen brottas med.
– Vi får ut luft med 30–40 graders värme, det är svårt att hitta någon som har användning för det. Men det finns många idéer och projekt, som vårt växthus. Andra försöker sig på att torka frukt och värma upp bassänger, det kommer bara att bli bättre framöver, säger Philip Salter.
Gissar miljoner gånger varje sekund
Bakom miningdatorernas livslängd, elkonsumtionen och i längden koldioxidutsläppen ligger utvinningsmetoden ”proof of work”. Maskinerna försöker med datorkraft att lösa avancerade kryptografiska gåtor med förhoppningen att hinna först och då belönas med bitcoin.
– Maskinerna gissar lösningen miljontals gånger per sekund och det är slumpmässigt vem som hittar lösningen. Därför vill man ha så många miningmaskiner som möjligt för att öka sina möjligheter, säger Erik Agrell.
Naturvårdsverket tillsammans med Finansinspektionen skrev i slutet av förra året på DN Debatt att utvinningen i Sverige nu uppgår till en terawattimme per år, vilket motsvarar 200 000 svenska hushåll.
Utvecklingen bör stoppas, menar artikelförfattarna och föreslår att EU ska utreda ett förbud mot utvinningsmetoden ”proof of work”. Sverige borde motverka nyetablering av utvinning av krypto och att företag inte ska få kalla sig hållbara om de handlar med kryptovaluta som utvunnits genom ”proof of work”, menar debattörerna.
– Sverige bör också överväga att ändra den nedsatta skatten för de datahallar som drar till sig miningverksamhet, säger Stefan Nyström på Naturvårdsverket och fortsätter:
– I ett läge då vi måste göra allt vi kan för att stoppa Putins anfallskrig och hans möjligheter att fylla på stridskassan har det blivit än mer angeläget att att hitta ett förbud mot den här produktionsmetoden eftersom elförbrukningen försvårar klimatomställningen i Europa.
Uppe i Boden har Philip Salter svårt att fullt ut förstå kritiken, även om han säger sig stötta klimatomställningen.
– Att el ska användas så produktivt som möjligt gillar jag. Men jag tycker att bitcoin har ett enormt värde för oss som civilisation, en valuta som alla kan skicka och ta emot utan inblandning av banker.
Är du orolig för att EU kommer att förbjuda er verksamhet i framtiden?
– Jag tror inte att det kommer hända. Det har gjorts försök tidigare som inte fungerat. De som föreslår det här förstår inte hur det fungerar. Förbjuder man det i EU så blir det mindre klimatvänliga områden som kommer utvinna i stället, vilket skulle göra bitcoin mindre miljövänligt. Det låter kontraproduktivt, säger Philip Salter.
Mining kritiseras för att producera mycket elskrot genom den korta livslängden på maskinerna, hur ofta behöver ni byta?
– Tidigare var livslängden kortare, eftersom det hela tiden kom nya generationer som var bättre. Nu har branschen mognat och en maskin kan vara användbar och ekonomisk i fem år, ungefär som en dator.
”Klimatkatastrof och stor etisk fråga”
Enorma koldioxidutsläpp, en subventionerad elförbrukning större än Sveriges och stora mängder elskrot som världen över är ett gigantiskt problem.
Professor Erik Agrell anser att bitcoin är ”katastrofalt för klimatet”.
– ”Proof of work” är en klimatkatastrof. I en situation där den ryska gastillförseln till Polen och Bulgarien strypts och många länder skriker efter el för exempelvis uppvärmning är det dessutom inte bara en fråga om klimatet.
Det är en etisk fråga av en stor dimension, menar han.
– Europeiska hushåll riskerar att frysa till vintern och inte kunna laga mat. Man skulle kunna frigöra tiotals terawattimmar per år i Europa utan att skada samhället på något sätt om man förbjuder ”proof of work”.
