Färre bönder ställer om till ekologiskt

Lägre skörd, brist på stallgödsel, mättad marknad och snåla konsumenter – den som vill satsa ekologiskt stöter på flera hinder.

Staten betalar samtidigt ut miljoner i bidrag för att få fler att ställa om till ekologiskt varje år.

Men det är ett stöd som allt färre intresserar sig för.

– Det är ointressant med bidrag, det bara snedvrider och hamnar ofta i fel fickor. Ge oss ordentligt betalt för produkterna vi säljer i stället!

Ekolantbrukaren Magnus Nyman har bestämda åsikter om vad han och landets andra ekobönder behöver: mer politisk styrning och hårdare press på marknad och konsumenter.

Han böjer sig ner över sina ännu låga – men frodigt gröna – rågplantor av äldre modell vid markerna som tillhör Källunda gård söder om Hässleholm.

Här är all produktion ekologisk sedan 1995.

Mindre skörd

Magnus Nymans åkrar är uppodlade med äldre sädesslag, som smithråg och svedjeråg som har många år på nacken.

– Ja, vi odlar bara kulturspannmål från slutet av 1800-talet fram till 1950-talet, som är framtaget utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödning, säger Magnus Nyman och fortsätter:

– Vi får ju mindre skörd på grund av att vi kör ekologiskt och att vi har kulturspannmål som ger lite lägre skörd.

Rågen mals ner till ekologiskt mjöl och säljs till både bagerier och konsumenter. Ett kilo härifrån kostar 25 kronor. Mer än dubbelt så dyrt som vanligt mjöl i butik.

– Alla vill äta ekologiskt, men det är inte alla som vill betala mer för det.

Färre vill ställa om

Giftfritt och naturligt – det är så här regeringen vill att fler ska odla. För den som vill ställa om och upprätthålla ekoproduktion finns olika stöd att söka via Jordbruksverket – med ett tydligt mål i sikte. Enligt regeringens livsmedelsstrategi ska nämligen 30 procent av den inhemska produktionen vara just ekologisk senast år 2030.

Men utvecklingen står och stampar. Just nu är bara cirka 20 procent av den svenska jordbruksmarken ekologiskt odlad, och färre nya lantbrukare söker varje år det särskilda omställningsstöd som finns, enligt siffror från Jordbruksverket.

År 2016 sökte 742 nya lantbrukare stöd för att just ställa om hela eller delar av sin produktion. En siffra som sjunkit varje år sedan dess.

2020 var antalet nya sökande nere på 365 stycken. Orsaken?

– Marknaden är ju mättad inom de flesta områden, så de får inte avsättning för sina produkter, säger Dan-Axel Danielsson som är rådgivningsexpert på Jordbruksverket.

– Det finns lantbrukare som skulle vilja lägga om, men kan inte få den merbetalning som man borde få för sina ekoprodukter för att det ska vara lönsamt.

"Står sig mycket bra"

Men även om ökningstakten för ekologiskt lantbruk mattats av så ligger Sverige ändå rätt bra till – om man frågar forskare.

– Min uppfattning är att i grunden mår det svenska ekologiska lantbruket väldigt bra och står sig mycket bra om man tittar internationellt. Vi har hög andel ekologisk odling både på produktions- och konsumtionssidan, säger professor Henrik G Smith vid centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet och fortsätter:

– Men det är möjligt att det finns en mättnad på marknaden vad gäller ekologiska produkter.

Henrik G Smith leder den just nu största pågående tvärvetenskapliga studien om ekologiskt svenskt lantbruk vid Lunds universitet och SLU – en studie som fokuserar på vad som egentligen begränsar den ekologiska lantbruket i landets slättbygder.

Ökat fokus på klimat

Redan nu kan forskarna peka ut flera orsaker: Dels kan lantbrukare känna sig tveksamma till ekologisk odling av ekonomiska skäl – eftersom den leder till lägre produktion än konventionell odling. Dels är bristen på stallgödsel, som används som näring, ett stort problem för många.

Ekologisk odling tillåter naturligtvis inte heller kemiska bekämpningsmedel och mineralgödsel, understryker Henrik G Smith.

– Då hamnar vi i två viktiga problem. Det ena är att klara näringsbalansen på gården och det andra problemet blir att klara problem med skadegörare och ogräs.

Inför framtiden bör den ekologiska odlingen dessutom ta sig en funderare på hur den förhåller sig till marknaden. När många vill ha klimatsmarta och lokalt producerade produkter kan det leda till en högre efterfrågan på vegetariska produkter, säger Henrik G Smith.

– Det kan påverka ekologiska odlingen, som ju är mer djurberoende än den konventionella odlingen.

"Var ta gödningen?"

Hur ekologisk odling påverkar klimatet har varit en het potatis. Kritik rör alltifrån transporter till mindre skördar, eftersom ekologisk matproduktion kan kräva större markareal för större skörd.

Djurhållning, med tillhörande foderodling och behov av traktorer, leder till utsläpp av växthusgaser. Den nödvändiga tillgången till stallgödsel på ekologiska gårdar förutsätter nämligen djur – något som matchar illa med klimathänsynen som egentligen kräver färre djur.

På Magnus Nymans gård finns ett drygt tjugotal kor av lantrasen Simmental. Nödvändigt, berättar han.

– Om du inte har korna – var ska vi ta gödningen då? Det kan man ju fråga sig.

Ett annat klimatproblem som drabbar ekologiska produkter är behovet av frakt. Ett strukturellt samhällsproblem, enligt Magnus Nyman som säljer många produkter – kött, rapsolja, potatis och mjöl – direkt i gårdsbutiken.

– Bara för att det är ekologiskt måste du inte frakta det. Men vi har satt oss i den situationen att vi ska frakta varar fram och tillbaka hela tiden, säger han och fortsätter:

– Visst, om du jämför och tar en konventionell gröda här, maler den hemma och säljer den direkt till grannen så är det ju bättre än att jag odlar ekologiskt och kör det till Malmö. Men anledningen till att jag kör ner till Malmö är ju att jag inte säljer allt här.