Arbetsmarknadsforskning får ekonomipriset i Nobels minne
Publicerad 2021-10-11
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap i Alfred Nobels minne tilldelas forskning om arbetsmarknadsekonomi och kausala samband.
Pristagarna är David Card, Joshua D. Angrist och Guido W. Imbens.
David Card, 65, är verksam vid Berkeley, University of California. Han tilldelas ena delen av priset för sin forskning om arbetsmarknadsekonomi.
Angrist, 61, är verksam vid MIT och Imbens, 58, vid Stanford, får den andra delen av priset för deras metodologiska bidrag till analysen av kausala samband.
De har forskat om så kallad ekonometri. Vilket handlar om hur man kan beräkna orsakssamband. De har studerat och analyserat data om utbildning och arbetsmarknaden.
De har exempelvis studerat effekten av att gå ett år längre i skolan. Datan från sådana naturliga experiment kan vara svåra att tolka men Joshua Angrist och Guido Imbens löste i mitten av 1990-talet detta metodologiska problem och visade vilka slutsatser om orsak och verkan som kan dras utifrån naturliga experiment, alltså experiment som inte gjorts under kontrollerade förhållanden i exempelvis ett laboratorium utan ute i ”verkligheten”.
– Cards studier av viktiga samhällsfrågor och Angrists och Imbens metodinsatser har visat att naturliga experiment är en rik källa till kunskap. Deras forskning är till stor hjälp när beslut för samhällets bästa ska fattas, säger Peter Fredriksson, ordförande i ekonomipriskommittén.
Utmanade etablerade sanningar
Med hjälp av naturliga experiment har David Card analyserat arbetsmarknadseffekterna av minimilöner, invandring och utbildning.
Hans studier från början av 1990-talet utmanade tidigare etablerade sanningar, vilket ledde till nya analyser, och ytterligare fördjupad kunskap om arbetsmarknaden. Resultaten visar bland annat att höjda minimilöner inte behöver leda till färre jobb.
Cards forskning har lett till att vi numera vet att de som är födda i ett land ofta gynnas ekonomiskt av ny invandring, medan de som invandrat tidigare riskerar att drabbas negativt.
”Vi har även insett att resurser i skolan är långt viktigare för hur väl elever senare lyckas på arbetsmarknaden än man tidigare trott”, skriver kungliga vetenskapsakademin i sin motivering.
