Äntligen går det åt rätt håll
Det har tagit fyra år och nästan lika många spruckna prognoser som det finns ekonomer.
Men nu kommer tecken på att svensk konjunktur är på väg uppåt och Riksbanken låter räntan ligga kvar.
Men det riktiga lyftet ser ut att dröja – vilket är lite oroväckande.
Alla som försökt tända en brasa i envist duggregn vet hur frustrerande det kan vara.
En försiktig låga tänds för att sedan slockna. Röken bolmar, skymmer sikten och det svider i ögonen.
Ungefär så har det varit att försöka få igång svensk ekonomi de senaste fyra åren.
Riksbanken med chefen Erik Thedéen, som förfogar över en rejäl dunk ekonomisk tändvätska i form av styrräntan, har öst på det senaste året.
Sedan i maj ifjol har räntan sänkts med 2,25 procentenheter till 1,75 procent.
Samtidigt har regeringen satsat 80 miljarder kronor i den senaste budgeten i form av sänkta skatter och halverad matmoms för att få hushållen att börja spendera mer.
Trots allt detta har konjunkturen vägrat ta fart.
Fram tills nu.
Statliga Konjunkturinstitutets barometer, som mäter stämningen i ekonomin varje månad, ökade i oktober för fjärde månaden i rad och låg för första gången sedan sommaren 2022 över normal nivå.
Hushållen har blivit mer optimistiska i sex månader på raken och börjar sig närma sig ett normalläge. Handeln, som haft det extra tufft under lågkonjunkturen, ser nu betydligt ljusare på framtiden med en ordentlig uppgång i oktober.
Uppgången består inte bara av känslolägen och förhoppningar.
Siffror från SCB visar att ekonomin, mätt som bruttonationalprodukten BNP, under tredje kvartalet växte med 2,4 procent i årstakt.
Riksbanken meddelade på onsdagen att räntan ligger kvar på 1,75 procent och pekade just på positiva signaler om en starkare konjunktur.
“Ny information tyder på en något starkare tillväxt än väntat”, skriver myndigheten i sin uppdatering i samband med räntebeskedet.
Inflationen, som ju är Riksbankens huvuduppgift, ligger fortfarande över målet på två procent men spås falla tillbaka.
Räntan kommer nu att ligga kvar på dagens nivå under överskådlig tid, enligt Riksbanken.
Att ekonomin börjar röra på sig är goda nyheter. Samtidigt vore allt annat sensationellt, givet att vi har flera dåliga år bakom oss och att svenskarna nu fått mer pengar att röra sig med.
Det som oroar lite är att lyftet inte är ännu kraftigare. Riksbankens egen undersökning bland svenska företag, som släpptes förra veckan, vittnade inte alls på någon feststämning.
Visserligen uppgavs att ”folk börjat köpa saker som tidigare var satt lite på paus”, som hemelektronik och heminredning. Men det handlar om små ökningar från låga nivåer.
“Stjärnorna står rätt, ändå lyfter det inte” och “ det kommer nog inte bli sämre, men det kommer dröja innan det blir bättre”, är två andra kommentarer från företagen.
SCB:s indikator över hur konsumtionen utvecklas vecka för vecka visar att den legat på samma nivå i sju veckor. Där syns någon shoppingyra ännu inte till.
Arbetslösheten är fortfarande hög.
Riksbanken pekar också på att faran långtifrån är över och kallar utsikterna för både konjunkturen och inflationen för “osäkra”.
“I omvärlden präglas riskbilden fortsatt av geopolitiska konflikter, osäkerheten kring handelspolitiken, höga tillgångsvärderingar på finansiella marknader och svaga statsfinanser i flera länder”, skriver Riksbanken.
Ett kraftigt fall för AI-aktier i USA skulle exempelvis kunna stöka till det rejält.
Det går alltså åt rätt håll, men i ganska makligt takt.
Konjunkturinstitutet spår att svensk BNP ökar med 2,6 procent nästa år och 2,3 procent 2027. Det är helt okej siffror, men räcker inte på långa vägar för att kompensera för att tillväxten varit klart lägre än normalt under 2022, 2023, 2024 och 2025.
Svensk tillväxt har växlat ned de senaste femton åren, trots att det varit en period där ekonomin under långa perioder dopats med en styrränta på noll eller under noll
Om varför det blivit så borde det pratas mycket mer om.
Men först när den här krisen verkligen är över.