Inflationen tar miljardtugga av regeringens budget
48 miljarder äts upp av inflationen
Publicerad 2022-11-13
Inflationen biter sig allt djupare in i den svenska ekonomin.
De miljardsatsningar som regeringen presenterat blir i själva verket mindre än det ser ut på pappret.
– Det tillskott man nu gör är alldeles för lite utifrån den situation vi har, säger en kritisk Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund.
Totalt 40,4 miljarder kronor ska pytsas ut under 2023 i nya satsningar. Det blev facit när finansminister Elisabeth Svantesson presenterade regeringens budget på tisdagen.
Bland de stora posterna finns drygt fem miljarder till försvaret, 6,7 miljarder till sänkt skatt på drivmedel och 5,8 miljarder för bibehållen pandeminivå på a-kassan. Regeringen satsar även sex miljarder i generella statsbidrag till kommuner och regioner som även får riktade statsbidrag på ytterligare sex miljarder till vård omsorg och skola.
PLUS: Så blir din ekonomi med nya budgeten
Men det är en sanning med modifikation.
Sett till statens hela budget för utgiftsområden under 2023 som uppgår till 1 250 miljarder, och som på pappret är större än föregående års, så är den i verkligheten lägre. Det är alltså regeringens förslag på hur statens samtliga kostnader per utgiftsområde ska fördelas. Det innefattar redan kända löpande kostnader och nya reformsatsningar som i år alltså landade på runt 40 miljarder.
Inflationen gröper ur satsningar
Inflationen har nämligen tuggat i sig 48 miljarder kronor – och med det stora delar av de satsningar som nu presenterats.
Enligt Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet, finns det en reell påverkan från inflationen på de satsningar som nu presenterats.
– Även om man har fått mer pengar så är det mycket som kostar mer nu. Har man fått fem procent högre i anslag eller statsbidrag men priserna gått upp tio procent så räcker det till exempelvis färre sängar och förbrukningsmedel. Visst urholkas det på grund av inflationen när pengarna inte ger lika mycket som tidigare, säger Ylva Hedén Westerdahl.
Det är något som kan ge stora effekter och slå hårt mot samtliga delar av samhället och dess funktioner.
– Om man jämför med statsbidragsnivån från 2022 så urholkas den med ungefär tio miljarder. Så de sex miljarder som det nu blev motsvarar inte den urholkningen. Det är ett tufft läge, säger Annika Wallenskog, chefekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR.
Räknar med synliga effekter
Hon uppger att detta kommer att ge synbara effekter i de kommuner och regioner som inte rustat för ett skarpt läge.
– Då har man ingen fallhöjd när allt slår igenom på resultatet. De kommer vara tvungna att vidta ganska kraftiga åtgärder för att nå balans. Jag tror att en del inte kommer att hinna det och att vi därför får se stora underskott i många verksamheter framåt.
Annika Wallenskog pekar på att en sån utveckling riskerar att få en effekt som ytterligare ger spinn på den lågkonjunktur som Sverige styr in i.
– Om kommuner och regioner börjar dra ner på antalet anställda genom att inte förlänga vikariat och återbesätta tjänster kan det bidra till att fördjupa lågkonjunkturen.
PLUS: Så blir din ekonomi med nya budgeten
I den statistik Aftonbladet räknat på går det svart på vitt se hur de olika reformerna påverkas av inflationen enligt KPI. Kassan för försvaret och samhällets krisberedskap skulle utökas med totalt 17,4 miljarder kronor jämfört med föregående år, inklusive de tillkommande satsningar som presenterades i budgeten, men minus inflation blir den siffran 9,1 miljarder.
Likadant gäller rättsväsendet som i årets budget skulle få totalt 6,6 miljarder mer, där 2,34 miljarder är nya reformmiljarder. Med inflation i beaktande blir det i stället 100 miljoner mindre jämfört med vad området fick förra året.
Långt ifrån tillräckligt för att täcka behoven
Ett annat exempel är svensk skola där fackliga företrädare tidigare har riktat kritik mot de nivåer av anslag som nu avsatts för verksamheten. I budgeten står det klart att den ska få en riktad injektion på runt 1,6 miljarder samt del av de miljarder i generella statsbidrag som går till kommunerna.
Men enligt lärarfacken bedöms den satsning som görs i budgeten inte ens i närheten räcka för att täcka behovet sett till kostnadsökningar och dagens penningvärde.
Enligt beräkningar som Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet tidigare har gjort menar de att det skulle krävas totalt 25,4 miljarder under nästa år – bara för att upprätthålla dagens standard.
– Det tillskott man nu gör är alldeles för lite utifrån den situation vi har. I en hög inflation vet vi att skillnaderna mellan individer ökar men även skillnaderna mellan kommunernas möjligheter, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund.
Hon uppger att det ökade kostnadsläget riskerar att i allt större utsträckning utarma svensk skola och leda till en ojämlik situation sett över landet.
– Konsekvensen riskerar att man behöver att skära ner i verksamheten. Då slår det först mot det som kallas kringresurser som elev- och lärarassistenter, elevhälsa och så vidare. Det är allvarligt och riskerar att leda till att det för varje år blir fler elever som inte klarar skolan, säger Åsa Fahlén.