Premiär: Andreas Cervenkas nyhetsbrev

Vill du få nyhetsbrevet direkt i din mejl? Prenumerera längst ner i artikeln!

Publicerad 2022-10-15

Varannan fredag kommer jag i mitt nyhetsbrev att samla spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i just nu och ge tips om var ni kan läsa mer: både sådant jag själv och mina kollegor publicerat i Aftonbladet men även på annat håll.

I veckan var det dags för den mest obekväma delen av Nobel-festligheterna – utnämningen av ”Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne”. I folkmun kallat “Nobel-priset i ekonomi”, något som får fysiker och kemister att se ut som om de svalt en fluga. 

Ekonomi som vetenskap har ju minst sagt ett tilltufsat rykte – inte minst efter finanskrisen 2008 som blottade en rad missbedömningar och kärleken till matematiska modeller som visat sig vara alltför världsfrånvända.  

Därför var det ändå ett steg i rätt riktning att årets pristagare, den tidigare Federal Reserve-chefen Ben Bernanke samt Douglas Diamond och Philip Dybvig sysslat med något som är högst aktuellt: banker och hur de fungerar. 

Det handlar om den ömmaste punkten i ekonomin: att banker, som skapar pengar på konton när de lånar ut, alltid är sårbara om tillräckligt många kunder samtidigt vill ha tillbaka dessa pengar. Eftersom bankerna bara har en bråkdel redo att betala ut. Detta har blivit tydligt i modern tid som på Cypern under eurokrisen. 

Förre Fed-chefen Ben Bernanke prisas.

Michael Burry, den amerikanska investerare som tidigare än de flesta såg husbubblan i USA komma och känd från filmen The Big Short twittrade syrligt: ”Ben Bernanke gets the Nobel Prize in Economics. Not a joke”

I Sverige är ju en husbubbla skapad av centralbanken ett stort samtalsämne. I veckan förklarade avgående Riksbankschefen Stefan Ingves att det vore dumt att pausa amorteringskravet

Det är sant. Men tyvärr kanske nödvändigt. På grund av Ingves. Läs hela artikeln.

I torsdags kom också nya inflationssiffror som visar att prisökningarna verkligen inte är över. Räkna med fler räntehöjningar alltså. Och skakig börs. Så här långt har vi blivit 2600 miljarder fattigare i år

Denna höst när halva svenska folket sitter och räknar maniskt på sina bolån har det blivit uppenbart att det inte bara är klimathotet som vi lämnat till barnen att lösa. Samma sak gäller skuldberget, både i Sverige och utomlands. Läs mer.

En som tidigt varnade för en kommande skuldkris men på senare år blivit hånad som en förvirrad pessimist, Nouriel ”Dr Doom” Roubini varnar för att han tyvärr ser ut att få rätt. 

Nouriel Roubini, professor vid New York Universitys Stern School of Business.

Det var allt för den här gången.

Om två veckor kommer jag med nya spaningar.

Till sist: hör gärna av er om med era funderingar, frågor och inspel. Jag läser allt även om jag inte alltid hinner svara. Kontakta mig

Trevlig helg!
/Andreas Cervenka

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu