Storbankerna i vinnarhålet trots stora utmaningar

Joakim Goksör/TT

Publicerad 2020-02-06

Swedbank, med vd Jens Henriksson, sänker utdelningen rejält i år för att stärka balansräkningen inför risken för storböter till följd av penningtvättskrisen i Baltikum. Arkivbild

Storbankerna har rivstartat börsåret efter en serie oväntat starka bokslut.

Men det finns gott om tunga utmaningar framöver.

Neddragningar, besparingar och investeringar i teknisk utveckling har börjat pressa ned bankernas kostnader och lyfter lönsamheten. Samtidigt får de draghjälp av det högre ränteläget, kopplat till Riksbankens räntehöjning i december. Räntehöjningen gör det enklare för bankerna att via billigare inlåning att hantera det pressade ränteläget på bolånemarknaden.

På börsen är det tummen upp.

– Hittills i år har svenska banker gått betydligt bättre än index, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank.

Stora värden att återta

Han beskriver boksluten från bankerna som ett pärlband av positiva överraskningar och pekar på hur aktierna Nordea och Swedbank hittills i år lyft med drygt 9 procent och SEB-aktien med nästan 12. Det kan jämföras med Stockholmsbörsens uppgång på cirka 5 procent.

Men det finns stora värden att återta. Storbankernas aktier hängde inte alls med när OMXS-index rusade upp till historiska rekord med ett kurslyft på över 30 procent i fjol. Swedbank tappade i stället en fjärdedel av sitt börsvärde i kölvattnet på penningtvättskrisen i Baltikum. Och konkurrenterna Handelsbanken, Nordea och SEB fick nöja sig med marginella kursuppgångar på 1–3 procent.

Värderingen på storbankerna, enligt måttet aktiepris som andel av kommande årsvinst, har därmed tryckts ned till 9–12. Detta är i runda slängar knappt hälften av P/E-talet för börsen som helhet, som ligger på över 20.

Fjolåret, präglat av penningtvättsproblem, blev även uselt vad gäller storbankernas utdelningar. Ägarna får enligt förslagen i boksluten som nu presenterats sammantaget nöja sig med utdelningar på drygt 50 miljarder. Det kan jämföras med cirka 69 miljarder ett år tidigare.

Det handlar till största delen om Swedbank, som har stärkt sin balansräkning för att täcka befarade penningtvättsböter, enligt Håkansson.

– När de böterna väl är betalda tror vi att Swedbank kommer att öka utdelningarna igen, säger han.

Kan vända trenden

Storbankerna tappade även marknadsandelar på den lukrativa bolånemarknaden i fjol, dels till nya uppstickare men främst till mer etablerade utmanare som Länsförsäkringar, statliga SBAB och Skandia. Storbankernas marknadsandel vad gäller nya bolån föll till knappt 58 procent i fjol. Det kan jämföras med deras marknadsandel av den totala bolånestocken på över 73 procent.

Håkansson räknar med att bankerna kan vända trenden i takt med att ränteläget fortsätter uppåt. Och utmaningarna från fintech-sektorn är än så länge inte heller något större problem, tror han.

– Det finns två fintech-produkter som har revolutionerat marknaden de senaste åren. Det ena är Swish. Det andra är mobilt Bank-ID. De ägs och utvecklas av bankerna. Så det är inte så att bankerna inte ligger i framkant på fintech-området. De är väldigt duktiga på det, säger Håkansson.

såväl Danske Bank som Swedbank och SEB riskerar mångmiljardböter för penningtvättsproblem i Baltikum. För de svenska bankerna kommer beslut om sanktioner från Finansinspektionen (FI) i mars–april och alla tre riskerar att senare drabbas av ännu tuffare sanktioner från myndigheter i USA.

En allt hårdare reglering, krav på att släppa in mer så kallade fintech-bolag på marknaden och skärpta buffert- och kapitalkrav pressar också bankerna. Och längre bort i horisonten tornar andra orosmoln upp sig. Kommer det trots allt forfarande låga ränteläget, som pressar lönsamheten för bankerna, att hålla i sig? Och vad händer med intäktsflödena om centralbanker skakar om transaktionssystemet med nya e-valutor eller om teknikbjässar som Facebook kan lansera sin digitala valuta, libran?

TT: Är storbankernas era på väg att ta slut?

– Nej. Fast det är klart att vi måste börja jobba på ett annorlunda sätt. Så har de varit en tid. Det är just det vi håller på att förändra, säger Frank Vang-Jensen, vd på Nordea.

"Vi står väldigt starka"

Bankerna finns där för att hjälpa hushåll och företag att uppfylla drömmar och klara av investeringar, enligt Nordeachefen.

– Till exempel, att köpa hus – det är ett fundamentalt behov som kommer finnas i framtiden också, säger han.

Ur bankens perspektiv handlar det om att investera i rätt teknik, synas bättre och ta fram rätt produkter för kunderna, enligt Vang-Jensen.

– Jag säger inte att det inte finns problem. Men jag känner mig trygg med att vi står väldigt starka i den konkurrensen.

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu