Ett år efter kraschen: Tänk så här på börsen
Från krasch till ”partybörs” – så har det gått efter coronadippen
Publicerad 2021-03-12
Pang, boom, krasch – lät det för ett år sen.
Sedan dess börsen gått som ett spjut och slagit rekord efter rekord.
Men det som fick börsen att stiga under 2020 kan nu bli dess fall, varnar experter för.
Det såg mörkt ut den där torsdagen i mars förra året. Dagen då Stockholmsbörsen gick från skakig till platt fall.
11 procent minus från öppning till stängning. Mörkare än den svarta måndagen 1987. Sämst någonsin. Totalt blev nedgången 30 procent under de värsta veckorna i februari och mars 2020.
– Investerare famlade i mörker och undrade om det skulle bli en ny finanskris, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.
På dagen ett år senare vet hon och alla famlande investerare att så inte blev fallet. Trots den rejäla nedgången har börsen hämtat sig med råge. Rekord efter rekord har slagits.
– 2020 var knappast ett normalt börsår, konstaterar Bratt.
Hur skulle du beskriva det vi har sett?
– Extremt. Med hissen rakt ned i avgrunden i mars och sedan en stabil rulltrappa upp resten av året.
Rekordstora stödpaket fick börsen att jubla
Redan före pandemin väntades Sverige gå in i en lågkonjunktur. Sedan kom corona som såg ut att sätta rejäla käppar i hjulet för ekonomin, vilket mångt och mycket också hände. Men ändå är börsen på rekordhöga nivåer.
Märkligt, kan tyckas. Men det finns förklaringar.
Mycket beror på centralbankernas ageranden. Massiva summor har skjutits in i systemen för att hålla världens ekonomier i schack. Senast nu i veckan röstade representanthuset i USA igenom ett stödpaket på 1 900 miljarder dollar. Den svenska statens nota har hittills uppgått till nästan 400 miljarder kronor.
Claes Hemberg, fristående ekonom, liknar det hela vid ett party som borde ha tagit slut för längesen.
– Det är lite som att det är en stor fest som på småtimmarna börjar lida mot sitt slut, alla är på väg hem för att sova. Då är det någon, möjligen Stefan Ingves, som öppnar champagneflaskor och det blir party igen. ”Vi kör ett varv till”.
Eftersom nya champagneflaskor öppnas – pengar rullar in i systemet – hålls också konjunkturläget stabilt.
– Det är som att vi inte längre tillåter oss att ha lågkonjunktur. Det tycker jag är ett problem i sig, för vi behöver en ekonomi som ibland bromsar in och tar det lite lugnt. Som ett sportlov, ekonomin behöver sportlov, säger Claes Hemberg.
Rekord på Stockholmsbörsen
Ett år efter den mörkaste börsdagen i historien har Stockholmsbörsens breda index, OMXSPI, aldrig varit högre värderad. Under fredagsförmiddagen var den uppe på 862. Det kan jämföras med den värsta dagen i mars förra året, då index var nere på 478.
– Det har varit en partybörs, säger Claes Hemberg som fortsätter med sina fest-metaforer.
– Optimisterna hoppas på att resten av året ska ge stark tillväxt jämfört med fjolåret. Pessimisterna är oroade för att viruset hänger kvar i flera år och sätter abrupt stopp för festen.
Nervositet av det som skapade optimism
Frida Bratt höjer ett varningens finger för utvecklingen.
– Vi har redan en liten sättning i form av nervositet för just högre räntor. Anledningen till nervositeten är paradoxalt nog samma faktorer som hela 2020 skapat optimismen – de enorma stimulanserna. Enorma stimulanser riskerar att leda till inflation.
Hon utvecklar:
– Jag tror inte på ett långvarigt ras för hela börsen, men att man marknaden nyktrar till i synen på tillväxtbolagen. De har i många fall gått extremt bra. Därför är det rimligt att fokus skiftar från techjättar till så kallade värdebolag, det vill säga konjunkturkänsliga bolag inom exempelvis verkstad. De har tiderna framför sig i takt med att vaccinationerna fortskrider.
Vad har du lärt dig av det senaste årets turbulens?
– Att börsen tenderar att bli mer framåtblickande ju mörkare det ser ut. Jag tycker också vi fick ytterligare bevis på att negativa nyheter paradoxalt nog av börsen kan tolkas som positiva.
Vad tycker du att spararen ska ta med sig?
– Att man måste ha rätt pengar på rätt plats. Har man kortsiktiga pengar på börsen eller i företagsobligationsfonder, pengar som kanske egentligen skulle ha varit på sparkonto, är det lätt att drabbas av panik.