Näringslivet är sin egen värsta fiende

Apple-vd:n Tim Cook sänker sin lön med 40 procent.

Kulturkrigarna må tycka att han är woke, men ingen vid sunda vätskor skulle kalla Tim Cook för socialist. Som vd för Apple, världens största företag med ett börsvärde på 24 000 miljarder kronor, är han snarare en vandrande representant för den moderna kapitalismen.

Ändå har han krokat arm med svenska fackförbundet LO.

Nyligen begärde Tim Cook en lönesänkning med 40 procent. Visserligen till den fortfarande smått groteska nivån en halv miljard kronor.

Men symboliken gick inte att ta miste på. Enligt den traditionella logik som råder på finansmarknaden, där chefer belönas för sin förmåga att skapa ”aktieägarvärde”, fanns det ingen synbar anledning.

Apple levererade ifjol en vinst på 1000 miljarder kronor och aktien har klarat sig hyfsat oskadd genom börsraset.

 

Men spelplanen har förändrats. Inflationen eroderar människors köpkraft i den snabbaste takten på en generation. Det är helt enkelt inte läge att köra på som om inget har hänt.

Många andra amerikanska företagsledare tycks ha dragit samma slutsats.

Från Goldman Sachs till Google har en våg av sänkta chefslöner svept över Wall Street.

”Det handlar om solidaritet, vd:ar måste dela smärtan”, säger Nell Minow, på rådgivningsfirman Valuedge Advisors till CNN.

Alltså ungefär samma poäng som LO och andra svenska fackförbund försökt göra inför avtalsrörelsen.

Eric Yuan, vd för videokonferensbolaget Zoom som sagt upp 15 procent av arbetsstyrkan, meddelade att han sänker sin lön med 98 procent och avstår från årets bonus. I ett mejl till personalen skrev han att han vill ta ansvar ”inte bara i ord utan i handling”.

 

I Sverige hade ett sådant beteende varit otänkbart.

Sebastian Siemiatkowski, vd för Klarna, sparkade förra året 700 anställda, förlorade 10 miljarder och fick se bolagets värdering falla med 85 procent. För detta belönades han av styrelsen med ett 35-procentigt lönelyft till 13 miljoner kronor.

”Fortfarande i underkant i en internationell jämförelse”, kommenterade han för DI. 

Att rapportera om vd-löner är en så monoton syssla att det borde vara ett fall för Arbetsmiljöverket. Det tycks bara finnas bara en riktning de kan röra sig: uppåt. 

I veckan avslöjades att Volvos koncernchef Martin Lundstedt under 2022 fick 7 procent i höjd grundlön och en totalersättning på 58 miljoner, 18 procent mer än året innan. Samma år sjönk svenska reallöner med i genomsnitt nästan 6 procent, enligt Medlingsinstitutet.

För många företagsledare är det en siffra lika relevant i vardagen som dagstemperaturen på Mars.

Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski.

De årsredovisningar som hittills publicerats visar på idel bonusrekord i börsbolagen. 

Skogsföretaget Stora Ensos vd fick 44 procent mer betalt förra året och blöjtillverkaren Essitys chef Magnus Groth ett lyft på 62 procent. 

 

Aktieägarna gör väl vad de vill med sina pengar, invänder du kanske. Helt rätt. 

Det är precis det som är poängen: varför är de så oförsiktiga med bolagets medel?

Den som sitter på en studie som bevisar att en vd som gör sitt bästa för 50 miljoner inte ens skulle ta sig ur sängen för 25 får gärna räcka upp handen.

Ersättningen till vd är den snabbast växande kostnadsposten i många storföretag de senaste decennierna och kopplingen till hur det går för bolaget är inte alltid helt självklar. På 25 år har vinsten i Volvo stigit med 240 procent, vd:s ersättning med 600 procent. I Ericsson var vinsten år 2020 3,5 gånger högre än 1995 men vd tjänade 14 gånger mer. 

Det fanns en tid då vd-löner väckte känslor. Efter finanskrisen bubblade debatten upp igen men dog ganska snabbt. Istället har dammluckorna öppnats.

Det som verkar ha gått många styrelser förbi är att allmänhetens förtroende är den viktigaste posten i balansräkningen. Om det raseras hotar snart både moralisk och finansiell bankrutt. 

Kanske är vi på väg mot en bristningspunkt.

 

I fredags stod klart att Ericsson tvingades erkänna sig skyldigt till två fall av brottslig verksamhet i spåren av mutskandalen som plågat bolaget.

För att köpa sig fria tar styrelsen 2,2 miljarder av ägarnas pengar för att täcka böter, utöver de 10 miljarder som redan betalats ut.

Ansvarsutkrävandet i toppen: noll.

Av kallelsen till årsstämman framgår att styrelsen föreslås få höjt arvode och att ledningen kan se fram emot nya bonusprogram. Jacob Wallenberg, som suttit i Ericssons styrelse under hela den tid kriminaliteten pågått, har till och med befordrats till posten som ordförande för Svenskt Näringsliv.

Med sådana vänner behöver direktörerna inga fiender.

 

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu