Kartlägg din privatekonomi – på en minut

Styr upp ekonomin en gång för alla

Få koll på utgifterna med Aftonbladets räknesnurra

Uppdaterad 2023-01-11 | Publicerad 2020-10-15

Har du svårt att få ekonomin att gå runt?

Med Aftonbladets nya räknesnurra kan du enkelt göra en ekonomisk hälsocheck – och upptäcka de svarta hålen i din privatekonomi.

Det kan vara svårt att veta vad som är en rimlig summa att lägga på de nödvändiga utgifterna. Hur går man från kaos till ordning – och håller det resten av livet? Vad bör elräkningen ligga på? Och hur mycket ska hemförsäkringen egentligen kosta?

– I de tuffa tider som väntar blir det extra viktigt att se till att man inte lägger onödiga pengar på något man kan få till ett bättre pris, säger Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Icabanken.

Med hjälp av Aftonbladets nya räknesnurra kan du på bara några minuter få en överblick över din ekonomi och därmed få ordning på den, en gång för alla.

Hur fungerar räknesnurran?

Fyll i dina utgifter under varje kategori i formuläret nedan. Tryck på ”beräkna” och voilà – du har en skräddarsydd kartläggning över hur mycket du gör av med, och hur det står sig jämfört med Icabankens rekommendationer.

Hur gör jag om det drar iväg i någon kategori?

Det viktigaste är att förstå att alla månader ser olika ut. En månad kan du komma att behöva betala skatt på bilen medan du under en annan kan komma att behöva köpa en ny cykel för att din har blivit stulen eller gått sönder.

– Undantag som dessa är svåra att förutspå och undvika och det bästa man kan göra är att bygga upp en buffert som kan användas för oförutsedda utgifter, säger Hjelmér.

Men än viktigare är det att ha bra koll på sina vardagsutgifter, eftersom dina ekonomiska beslut bör vara medvetna. Lägger du exempelvis dubbelt så mycket pengar på kläder och nöjen en månad jämfört med andra, utan att du vet varför så behöver du följa upp din ekonomi på ett bättre sätt.

Det finns olika jämförelsesiffror för ett hushålls kostnadsposter, jämför med dessa och ser hur du ligger till.

Magnus Hjelmér på Icabanken hjälper dig att styra upp ekonomin, en gång för alla.

Hur får jag ordning på ekonomin en gång för alla?

För att få ordning på din ekonomi behöver du först inse vad du ska förändra. Du behöver förstå din ekonomi, det vill säga hur mycket pengar som kommer in och vad du spenderar dem på.

Så här kan du gå till väga, steg för steg:

  • Ekonomidag. Bestäm en dag i månaden, direkt efter månadsskiftet är att föredra, där du ser över kostnaderna från föregående månad. Det tar bara en halvtimme och ger dig en bra överblick över vad du lägger dina pengar på. Ett tips är att nyttja digitala verktyg, då går det ännu snabbare. 
  • Utvärdera. Efter att du har gått igenom dina utgifter, bestäm då vilka kostnadsposter du behöver skruva på. Behöver du dra ner på restaurangbesöken eller spontanshoppingen? Bestäm vilka konkreta beteenden du ska ändra på och hitta alternativ, exempelvis genom att införa en köpfri månad eller att du byter ut utelunchen mot matlåda tre gånger per vecka.
  • Följ upp. För att se utvecklingen och dina framsteg behöver du följa upp verkligheten, blev det som jag tänkt mig? Stäm av med dig själv varje vecka – har du lagat dina matlådor? Vem vet, du kanske till och med körde matlåda fyra dagar veckan. Bra jobbat i så fall! Översätt därefter detta i hur mycket pengar du sparat varje vecka, det triggar dig att fortsätta kämpa.
     

Vad bör elräkningen ligga på?

  • Bor du i villa så ligger årskostnaden för el inklusive elnätsavgift och skatter i snitt på 30 000 kronor per år. Kostnaden är störst under de kalla månaderna. En kWh för villor kostade i snitt 1,5 kronor under 2019 och snittförbrukningen per år ligger på 20 000–25 000 kWh.
  • Bor du i lägenhet kostar elen, inklusive elnätsavgift och skatter, mellan 5 000–10 000 kronor per år beroende på lägenhetens storlek. Den genomsnittliga förbrukningen ligger på mellan 2 000–5 000 kWh/år, beroende på boendeytan. En kWh för lägenheter kostade i snitt 2–2,5 kronor under 2019.
     

Vad är rimligt att lägga på restaurangbesök?

– Jag tycker inte du ska lägga mer än 5 procent av lönen på restaurangbesök. Är man ung är det rimligt att kostnadsposten drar iväg något då en naturlig mötesplats är på uteställen, säger Hjelmér.

I tider av restriktioner kommer troligtvis kostnadsposten för restaurangbesök dock förskjutas till andra nöjen, som exempelvis underhållning i hushållet, tillägger han.
 

Jag får aldrig pengar över till att spara – hur ska jag göra?

Många väljer att spendera först för att sedan se om det blev något kvar till sparandet.

– Det blir det sällan. Jag tycker du ska vända på det. Sätt av sparandet först för att sedan se om det finns pengar över att spendera, efter att räkningarna är betalda.

Ett riktmärke att sikta mot är att spara cirka 10 procent av lönen, det ger dig en bra grund att stå på.
 

Hur kan jag spara mer?

Om du gör det du alltid gjort så kommer du få det resultat som du alltid fått, enligt Magnus Hjelmér.

– Vart vill jag komma med detta klyschiga uttryck? Jo, du behöver förändra beteenden för att förändra storleken på plånboken.

Börja med mindre saker, då är det enklare att lyckas. Du behöver exempelvis inte sälja bilen och börja cykla alla dagar i veckan, året runt. I stället är bussen eller samåkning en eller två dagar i veckan ett bra alternativ. Du behöver inte skippa alla uteluncher heller, börja med två eller tre per vecka.

– Snart inser du att det ofta är enklare än du tror att skapa positiva förändringar, framförallt när du ser att pengarna på kontot ökat.

Publisert:

LÄS VIDARE

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu

Följ ämnen i artikeln

OM AFTONBLADET

Tipsa oss: SMS 71 000. Mejl: tipsa@aftonbladet.se
Tjänstgörande redaktörer: Mikael Hedmark, Sebastian Laneby
Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
Redaktionschef: Karin Schmidt
Jobba på Aftonbladet: Klicka här

OM AFTONBLADET