Rapport: Svensk ekonomi har klarat krisen bäst

helskärm

Sverige har klarat sig bäst i Europa under pandemin – i alla fall finansiellt. Det skriver en brittisk analysfirma, som drar slutsatsen att Sveriges hantering av pandemin varit bäst för ekonomin.

Men professor Lars Calmfors anser att det ännu är för tidigt att säga.

"Bäst av ett dåligt gäng i Europa".

Så beskriver den brittiska analysfirman Capital Economics den svenska ekonomin i en rapport som släpptes i tisdags. I den slås fast att alla de nordiska ländernas ekonomier har härdat ut stormen relativt väl – och att Sverige toppar listan.

Men inte heller den svenska ekonomin är helt immun mot coronakrisen, enligt rapporten. Många konsumenter har hållit hårt i slantarna och dragit in på onödiga utgifter, trots att affärer och restauranger förblivit öppna.

"Med det sagt, faktumet att Sverige var den enda stora ekonomin som växte under det första kvartalet gör underverk för den ekonomiska aritmetiken", konstaterar rapporten.

Hänger på andra kvartalet

En förklaring till Sveriges pallplats uppges vara att skolorna har hållits öppna, vilket inneburit att föräldrarna kunnat arbeta som vanligt. Produktionen från den privata sektorn spås dessutom minska med fyra procent i förhållande till BNP, vilket bara är en tredjedel av raset som förväntas i övriga euroområdet.

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, säger att det är möjligt att Sverige klarat sig bättre än andra länder – men att det är för tidigt för att säga.

– Vi har stängt ner mindre än andra länder vilket kan ha gjort att vi klarat oss något bättre hittills. Men det hela kommer att bero på vad som händer under hösten: Har vi fått ner smittspridningen tillräckligt eller kommer den att öka igen? Ökar den så kommer det att slå mot ekonomin.

Han anser dessutom att det är irrelevant att Sverige haft en BNP-ökning under det första kvartalet, eftersom smittspridningen kom hit relativt sent jämfört med länderna i Sydeuropa.

– Det intressanta är andra kvartalet och hur det blir under hela året. Där är prognoserna för Sverige aningen bättre än för många andra EU-länder, men inte våldsamt mycket bättre.

För optimistiskt

Sveriges BNP spås minska med 1,5 procent i år. Det är en avsevärt mer positiv prognos än Konjunkturinstitutets och regeringens, som ligger på minus 5,4 procent respektive sex procent. Allt för positiv, menar Lars Calmfors.

– Man ha klart för sig att det här är materia som rör på sig hela tiden, men jag tycker att det låter för optimistiskt, säger han.

Samtidigt finns det, enligt rapporten, utmaningar: Grannländernas stängda gränser drabbar såväl exporten som besöksnäringen, och den höga smittspridningen innebär en risk att hårdare restriktioner införs i framtiden.

Enligt Lars Calmfors hänger den ekonomiska utvecklingen på hur väl Sverige lyckas hålla nere smittspridningen framöver.

– Det är inte alltid en fråga om att fler åtgärder kostar mer ekonomiskt. Det finns också åtgärder som kan kosta ganska lite, men som kan ha väldigt positiva ekonomiska effekter om de håller nere smittspridningen. För till syvende och sist är det den som bestämmer det ekonomiska utfallet, säger han.