MP vill se högre skatt på elslukande varor

Tea Oscarsson/TT

Publicerad 2021-03-17

Miljöpartiet lägger förslag på skatter som ska få konsumenter att välja produkter som förbrukar lite el, kvotsystem för energieffektivisering och snabbare utbyggnad av stamnätet. Arkivbild.

Miljöpartiet vill få oss att spara el genom en "Robin Hood-skatt" – högre skatt på produkter som drar mycket el och i gengäld lägre skatt på energieffektiva varor.

– Vi vill se till att man använder sig av de mest energieffektiva teknikerna. Det finns en snabb utveckling där vitvaror och andra produkter förbrukar mindre el, säger Per Bolund (MP), miljö- och klimatminister och vice statsminister.

Förutom "Robin Hood-skatten" på produkter, vill Miljöpartiet införa ny lagstiftning för att tvinga energibolagen att genomföra effektiviseringar hos sina kunder, så kallad kvotplikt, och på så vis minska landets totala elförbrukning. Energibolagen skulle då få en viss besparingskvot på elanvändning som de måste uppfylla varje år.

– Till exempel kan de tilläggsisolera hus, byta ut industriutrustning så den blir mer effektiv eller uppmuntra medborgarna att minska sin elanvändning.

Tanken är att det ska vara helt upp till energibolagen att välja vilken typ av effektiviseringar de vill göra och i vilken sektor. Det kan riktas både till industri och hushåll.

– Enligt Energimyndigheten finns det potential att spara 8 TWh per år inom industrin, säger Per Bolund (MP).

Notan? Den kommer inte märkas av, enligt Bolund.

TT: Så kostnaden för de effektiviseringar elbolagen skulle behöva göra väntas hamna varken hos företag, privatpersoner eller staten?

– Nej det där är en farhåga vi fått höra många gånger, som när vi byggde ut förnybar elproduktion, det har visat sig vara fel varje gång. När vi byggt ut förnybar el har kostnader sjunkit för företag och privatpersoner, och det är samma logik för vita certifikat.

Lärdomar från andra länder

Kvotplikt, eller "vita certifikat", för att minska elförbrukningen har redan genomförts i flera länder i Europa, däribland Danmark och Frankrike. När Energimyndigheten har utrett frågan om kvotplikt i Sverige har de tittat på de två länderna för att se hur ett liknande system skulle kunna fungera här.

I Danmark blev det en samhällsekonomisk vinst när effektiviseringar riktades mot industri och näringsliv, medan det blev en samhällsekonomisk kostnad när energieffektiviseringen riktades mot vanliga hushåll. Anledningen till detta tror de är att de administrativa kostnaderna är höga, medan mängden energi som kan sparas är låg, till skillnad från industrin, där effektiviseringar kan ge stort utslag.

Ny kabel till Gotland

Miljöpartiet vill också se ett mer "modernt elnät" genom att snabba på tillståndsprocesser för att bygga ut elnätet, och dessutom bygga en ny kabel till Gotland för att möjliggöra mer havsbaserad vindkraft.

– Det krävs regelförändringar för att vi ska få loss investeringar tillräckligt snabbt. Vi behöver korta byggtiderna så mycket som möjligt.

TT: De dagar då det inte blåser och är kallt är elförsörjningen fortfarande beroende av andra energikällor än vindkraft?

– Det finns teknik med batterier i elnätet och vätgaslager för att kunna jämna ut elförsörjningen, och få ett 100 procent förnybart elsystem, säger Per Bolund (MP).

Vätgaslager för att lagra el i elnätet är ännu inte beprövat i stor skala. Effektbrist i elnätet regleras än så länge främst av vattenkraft och den fria marknaden (inköp av el från andra länder).

Av Miljöpartiets förslag är det den förkortade byggtiden av stamnätet som har kommit längst i processen, i och med den statliga utredningen gällande detta.

"Miljöpartiet är tydliga med vad vi vill. Sedan får andra partier ta ställning till våra förslag. Men det är tydligt att energieffektivisering inte fått ta stor plats av övriga partier i debatten, och det är synd. Ingen tjänar på elslöseri", skriver Per Bolund i ett mejl till TT angående hur långt partiets förslag har kommit.

Rättad: Uppgiften om att det finns potential att spara 8 TWh per år kommer från Energimyndigheten.

Följ ämnen i artikeln