Efter vräkningen – ägaren berättar om vägen till konkurs

Uppdaterad 2023-01-12 | Publicerad 2020-05-21

Hotellägaren Pia Ramén tvingades följa på avstånd när hennes sista gäster vräktes med fyra timmars varsel.

Sen tömde familj och vänner hela hotellet under en panikartad arbetsdag.

– Jag vill be om ursäkt till våra gäster för hur illa behandlade de blev av oss, säger hon.

När den enorma tegelbyggnaden i den norra änden av Sankt Eriksgatan uppfördes 1923 var det som huvudkontor för nystartade Vin & Spritcentralen. Det ”Grönstedtska palatset” kunde ta emot järnvägslaster rakt in i byggnadens pampiga innergård.

97 år senare är innergården fortfarande lika intagande. Men just den här kvällen när Aftonbladet besöker den går det bara att beskriva som ett fullkomligt kaos. Sängar står staplade på varandra, hundratals stolar likaså, brandsläckare, glas, köksutrustning och allt annat som någonsin varit First Hotell Norrtull. På en arbetsdag har 8 000 kvadratmeter hotellbyggnad mer eller mindre tömts på sitt innehåll.

– Det är en överlevnadsfråga på något sätt. Man kan inte bara ge bort det, det går inte att låta en fastighetsägare vräka en på det sättet utan konsekvenser. Jag tycker det är en fråga om värdighet, säger Pia Ramén.

Klockan är strax efter 22 på kvällen när hon för första gången får sitta ner den här onsdagen. Vi sitter på hennes enda återstående hotellanläggning i Vallentuna, kvällsmörkret sänker sig över golfbanan utanför fönstret.

Hotellägaren Pia Ramén.

”Firade med tårta”

Normalt sett är hon en hotellentreprenör som håller sig i skymundan, en slags Petter Stordalen-antites. Men nu vill hon berätta – försöka förklara – hur hennes 13 år som ägare av hotellet i Vasastaden kunde sluta med att 30 av hennes sista gäster kastades rakt ut på gatan under uppmärksammade former.

Hennes berättelse är en berättelse om maktlöshet.

– Hade vi kunnat göra på något annat sätt hade vi gjort det. Vi kunde inte drömma om att det skulle sluta så här. Jag kan inte förändra verkligheten utan kan bara be om ursäkt till gästerna, säger hon.

Pia och hennes man startade hotellverksamheten 2007. Steg för steg har paret försökt leva upp till den vision man haft. Totalt uppskattar hon att man investerat i runda slängar 100 miljoner i hotellet. I månadsskiftet februari, mars nådde man en milstolpe.

– Vi hade 8,0 som snitt-rating på bokningssidorna. Ett kliv in i en helt ny kategori av hotell, en målbild vi har haft länge. Vi har inte tjänat några stora pengar på det här men nu kanske vi skulle kunna göra det. Hela personalen fira med gräddtårta och alkoholfri skumpa. Men vi föll på mållinjen.

Första helgen i mars var hotellet fullsatt, melodifestivalen gav en kickstart efter två tuffa vintermånader.

En vecka senare var coronaviruset här. Hotellet helt tomt.

– Det var som att stänga av en kran. Vi gick från en månadsomsättning på tre miljoner till att omsätta 120 000 kronor. Det tog mer eller mindre en vecka, säger Pia Ramén.

”Aldrig sett så aggressiv hyresvärd”

Hon och maken menar att de fattade vidden av krisen tidigare än många andra. De bodde och arbetade i Singapore när Sars slog till 2003 och visste vad som väntade. En vecka efter utbrottet i Sverige hade de sagt upp all personal. Hotellet drevs enbart av den personal som hade sex månaders uppsägningstid.

Dialogen med fastighetsägaren inleddes lika fort, säger hon.

– Då hoppades vi fortfarande på någon statlig stödåtgärd för servicenäringen. Men vi behövde hjälp med en hyresrabatt. 95 procent av våra intäkter försvann och vi hade behövt hyresfritt året ut för att klara oss igenom det här.

I slutet av april gick hotellet in i en rekonstruktion. Två timmar innan ett planerat sammanträde med borgenärerna förra fredagen kom beskedet att hyresvärden inte tänkte stödja en fortsatt rekonstruktion och då försatte Pia och hennes man hotellet i konkurs. Fastighetsägaren ville inte ta erbjudanden om hyresrabatt från staten, de ville inte ens diskutera det. I stället satte de igång ett scenario som pressade ut förvånade gäster på gatan i måndags kväll.

– Hyresvärden förverkade hyresavtalet och påtvingade konkursförvaltaren en hyra och eftersom konkursboet inte får dra på sig nya skulder tvingades man till den här akuta åtgärden, säger Pia Ramén.

– Jag har frågat konkursförvaltaren om det är vanligt men hon säger att hon aldrig varit med om en så aggressiv hyresvärd. Vi fick inte ens två, tre dagar på oss.

Pia Ramén vill inte spekulera i anledningarna och egentligen är det inte hennes poäng. Det är maktlösheten.

– Vår hyresvärd har ingen skyldighet att spela boll här. Det relevanta är att coronaviruset skapat en situation där det inte går att driva servicenäring. Jag undrar om regeringen har fattat vad det här handlar om.

Vad säger du om de räddningsåtgärder som regeringen presenterat?

– De är helt verkningslösa. Jag får en känsla av att de bara är framtagna för att rädda industrier med mindre personaltäthet och med lägre hyror. Det går inte att rädda servicenäringen så här.

Hur många hotell i Stockholm tror du går det här ödet till mötes?

– Jag blir oerhört förvånad om en majoritet av hotellen i innerstan klarar sig igenom det här. Allt avgörs av vilken hyresvärd man har. Vi försatte inte bara det här hotellet i konkurs i fredags, det gjorde vi med vårt hotell på Arlanda också. Två rörelser som totalt omsatte 100 miljoner och anställde 90 personer – de bara försvann.

”Nästan oanställbara”

Hur känns det?

Pia Ramén får tårar i ögonen.

– (tystnad) Det är fruktansvärt. Vi har förlorat något vi jobbat så hårt för i 13 år.

– Men det som berör mig mest är våra anställda. Vi har en rad anställda som kanske aldrig kommer få ett jobb igen under hela sitt yrkesliv. Personer över 50 år som jobbat hos oss länge och som inte har någon utbildning. De blir nästan oanställbara för det finns inga jobb i vår bransch längre. Månader av psykisk stress och sedan ska de behöva stå där under måndagen och ta den skiten som de fick göra när alla blev utkastade...

... och samtidigt veta att det är deras sista arbetsdag.

–Ja. Det är det värsta. Jag önskade att jag kunde fått stå där och ta skiten. Men det fick jag inte på grund av reglerna kring konkursen.

Utanför fönstret till hotellrestaurangen i Vallentuna kommer ännu en skåpbil med stolar, bord och sängar från hotellet i Norrtull. Många av gästerna som blev utkastade har fått bo här och First-kedjan som egentligen inte har någon ägarandel i franchisehotellet har tagit över de övriga gästerna på sina andra Stockholmshotell.

Klockan har passerat 23 när vi avslutar intervjun och i morgon klockan sju ska de förhoppningsvis fortsätta köra grejer från den överbelamrade innergården.

Det är egentligen bara en fråga som återstår.

Vad hade krävts för att ni skulle överleva den här våren och sommaren?

– En hyresvärd som velat spela med. Men framför allt tycker jag att riksdagen skulle ha lagstiftat om att hyresvärdar skulle vara skyldiga att ge en rabatt. Att man fryst ekonomin likt fransk modell där alla går ur situationen på samma sätt man går in.

– För egentligen är allt det det här är ren en konsekvens av det här viruset. 

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu

Följ ämnen i artikeln