Svenskarnas oro för ekonomisk kris ökar

Publicerad 2023-04-17

Oro för en framtid av ekonomisk kris och arbetslöshet ökar markant bland svenskarna.

Det visar en ny Aftonbladet/Demoskop-undersökning.

– Oron är inte obefogad och jag känner den djupt själv som ekonom, säger Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Lunds Universitet.

Stigande inflation, höga konsumentpriser och signaler om en bostadsbubbla som kan vara på väg att spricka har drastiskt förändrat svenskarnas ekonomiska oro inför framtiden.

Enligt en undersökning som Demoskop utfört på uppdrag av Aftonbladet svarar 67 procent av svenskarna att de känner oro inför en ekonomisk kris. Det är en uppgång med 17 procentenheter sedan senaste mätningen som genomfördes 2019, och innebär att frågan är den som stiger mest av de faktorer som befolkningen svarat oroar dem.

Utvecklingen har påverkat

Karin Nelsson är vd för Demoskop. Hon anser att det är tydligt att den ekonomiska utvecklingen haft stor påverkan på svenskarna.

– Det vi kan se i mätningen är att två av tre svenskar nu tycker att frågan om ekonomisk kris är ganska oroande eller mycket oroande, säger Demoskops vd Karin Nelsson.

Samtidigt konstaterar hon att en ökad ekonomisk oro hos befolkningen inte är överraskande.

– Sedan förra mätningen har pandemin och Rysslands anfall på Ukraina passerats. Samtidigt har vi höga mat- och drivmedelspriser, hög inflation och stigande räntor vilket gör det förväntat att vi skulle se att de här siffrorna hade förändrats och ökat.

Hon uppger att mätningen visar att män i större utsträckning än kvinnor oroas över en ekonomisk kris

– Det följer ett historiskt mönster där frågor som rör ekonomi i större utsträckning varit ett fokusområde som engagerar män.

Karin Nelsson, vd för Demoskop.

Yngre oroar sig allt mer

Vad som dock sticker ut vad gäller den undersökning som genomförts i mars 2023 jämfört med tidigare är ålderskategorier, där yngre under 29 år och äldre över 65 år oroar sig mer än personer i förvärvsarbetande ålder gör.

– Yngre verkar i större utsträckning ha fått en ökad allmän ekonomisk oro. Det kan handla om att det är svårare att få ett fast jobb, skaffa en bostad eller att få pengarna att räcka till.

När det gäller gruppen äldre säger Karin Nelsson att oron i stor utsträckning verkar handla om kopplingen mellan pension och hur pengarna ska räcka till.

När det gäller kopplingen mellan partisympati och ekonomisk oro uppger Demoskops vd att det är relativt jämt mellan blocken.

– Det vi ser är att det på partinivå är människor med sympatier för miljöpartiet och centerpartiet som är mest oroade.

Samtidigt ökar även oron inför att bli arbetslös.

36 procent svarar att de oroas inför att stå utan arbete i framtiden. Det är en ökning med 10 procentenheter.

– Det är en stor ökning där den gått från var fjärde svensk som för egen del oroar sig för arbetslöshet 2019 till var tredje nu i mars 2023. Det hänger självklart ihop med en ekonomisk kris och att det talas om tuffa tider med risk för varsel.

Enligt Karin Nelsson är det tydligt att frågan om det ekonomiska läget och risk för en längre ekonomisk kris är högt på svenskarnas agenda.

Ekonomin är högst upp på agendan

– Tittar vi på vilken fråga som är den viktigaste för svenska folket nu i april månad så är det Sveriges ekonomi helt klart. Den går över lag och ordning, sjukvård och energiförsörjning, säger Karin Nelsson.

Enligt Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet kommer inte svenskarnas ökade oro för ekonomisk kris som oväntad. Han anser att det finns fog för människor att vara oroliga inför utvecklingen.

– Det är en fullt befogad oro som också råder bland ekonomer. Det är en stor osäkerhet om var vi befinner oss i konjunkturläget.

Lars Jonung har under flera år riktat hård kritik mot Riksbankens räntebeslut som han menar varit ansvarslösa och lett till en bubbla. Den anser han nu har spräckts.

Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet.

”Bubblan har spruckit”

– Nu går vi från ett läge med låga räntor som gett oss en väldigt uppumpad ekonomi med stigande tillgångspriser och börspriser där alla varit lyckliga, till ett läge där bubblan har spruckit.

Han anser att det i nuläget inte går att ställa en prognos om var det ekonomiska läget är på väg eller hur länge lågkonjunkturen kan hålla i sig.

– När en bubbla spricker så kan det ta väldigt lång tid innan det kommer tillbaka till ett normaltillstånd. Oron är inte obefogad och jag känner den själv djupt som ekonom. Vi har fortfarande en massa obalanser i samhällsekonomin i form av att människor har tagit på sig stora skulder. Nu upptäcker de att pengarna inte kommer att räcka, samtidigt som vi idag inte vet hur mycket arbetslösheten kommer att stiga, säger Lars Jonung.


Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu