Bönder nobbar biodiesel – för dyrt

helskärm

Jordbruksmaskiner som drivs av diesel släpper ut hundratusentals ton koldioxid i Sverige varje år, trots att det finns fossilfri diesel som leder till en bråkdel av utsläppen.

Övergången till fossilfria HVO100 bromsas av det högre literpriset – och av statliga rabatter på fossil diesel.

"Tjänar man mest på att tanka fossilt så kommer lantbruket också göra så."

"Körde ett år på HVO när det var billigare och det var ett jättefint bränsle men just nu ligger priset för högt".

Så skriver medlemmar i Facebookgruppen Lantbrukaren med över 27 000 medlemmar och långa diskussionstrådar om lantbruksfrågor.

Jordbruksmaskiner inom det svenska jordbruket ger varje år upphov till mellan 500 000 och 600 000 ton koldioxidekvivalenter, som är ett sätt att räkna om olika växthusgasers klimatpåverkan till koldioxid, enligt Naturvårdsverket.

Utsläppen står för 16 procent av de totala utsläppen från alla arbetsmaskiner i landet, där industri- och byggsektorn utgör drygt 40 procent. Och det finns ett relativt enkelt sätt att minska jordbrukets andel – att använda sig av den fossilfria dieseln HVO, som står för hydrerad vegetabilisk olja.

– En väldigt stor fördel är att den kan användas i befintliga maskiner. Man behöver inte göra några tekniska förändringar och man kan använda samma distributionssystem som för fossil diesel. Så det innebär inga tekniska anpassningar och kostnader till följd av det, säger Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds tekniska högskola.

Styrmedel behövs

Problemet är att HVO100 – som är skattebefriad – är ungefär 1:30 kronor dyrare per liter än den vanliga dieseln. Prisskillnaden blir ännu större genom skattelättnader för fossildiesel som syftar till att svenskt jordbruk ska kunna konkurrera med importerade jordbruksprodukter. Skattelättnaderna innebär att en gård som brukar 100 hektar åkermark kan få uppemot 19 000 kronor i skatteåterbäring per år.

Ren HVO, HVO100, som säljs i Sverige ger i genomsnitt 85 procent lägre utsläpp än fossildiesel, enligt Energimyndighetens beräkningar. Utsläppen av växthusgaser skulle kunna vara både lägre och högre, beroende på valet av råvara.

På den svenska marknaden består HVO100 av fetter från restprodukter i livsmedelsindustrin, tallolja och andra vegetabiliska oljor. En av de sistnämnda är den kritiserade palmoljan, som Energimyndigheten har tagit hänsyn till i sina beräkningar, enligt professor Pål Börjesson. Användningen av palmolja väntas minska på sikt efter ett EU-beslut om att den ska fasas ut helt till år 2030.

Tekniken finns redan i dag för att skala upp produktionen av HVO100 genom att använda sig av restprodukter från trä- och skogsindustrin, som till exempel sågspån. Byggnationen av en demoanläggning har påbörjats i Gävle. Men större produktion för att omvandla råvarorna till olja som behövs i framställningen av HVO finns inte på plats.

– Det skulle kunna gå snabbare och det skulle behövas mer styrmedel som smörjer det hela, säger Börjesson.

Utredning klar i sommar

Vilka styrmedel som ska införas för att jordbruket ska bli fossiloberoende utreds just nu och ett slutbetänkande ska lämnas i juli. Inget är klart men några alternativ ligger på bordet, enligt regeringens utredare Helena Jonsson.

– Ett är en biopremie, att man skulle subventionera de förnyelsebara alternativen. Ett annat är att man skulle få högre arealstöd om man kunde visa att man körde på fossilfritt, säger hon.

Men hon ser också att bredare åtgärder är nödvändiga.

– Man behöver titta på mer än enbart bränslekostnad för att bli fossiloberoende i jordbruket. Att effektivisera, byta ut fossil råvara och öka återvinningen är områden vi tittar på vad gäller såväl fordonsbränsle som andra insatsmedel.