Larmet: Brist på cement hotar hundratusentals jobb

Näringsminister Ibrahim Baylan: Vi jobbar intensivt

Av: 

Adam Westin

Cementa

Samhället är beroende av cement från gotländska Slite – där produktionen stoppas om tre månader.

Facket Byggnads varnar för en kris värre än på 1990-talet. Gruvjätten LKAB befarar ett produktionsfall på 50 till 80 procent.

– Konsekvenserna för hela samhället blir så stora att det vore absurt om det bara blev så här, säger Niklas Johansson, kommunikationsdirektör på LKAB.

Tre fjärdedelar av all cement som används i svensk samhällsbyggnad tillverkas i Slite på norra Gotland, enligt producenten Cementa. Som det ser ut kommer kalkbrytningen, som är nödvändig för cementproduktionen, att stoppas den 31 oktober.

Statliga gruvjätten LKAB i Norrbotten är en av Cementas största kunder.

– Vi sprutar betong i gruvgångar och schakt för att säkra upp väggarna. Det är det som är ”state of the art” när det gäller säkerhet för underjordsgruvor. Så det påverkar hela vår verksamhet och det är svårt att tro att man ska kunna fortsätta verksamheten utan betong, säger Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på LKAB.

Cementas fabrik i Slite på Gotland.

LKAB: Har ingen plan B

Betong är alltså byggmaterialet som blandas av cement, vatten och sand, grus eller bergkross.

Ifall Cementa inte kan leverera väntar ett produktionsfall på mellan 50 och 80 procent, enligt LKAB:s preliminära beräkningar. Detta lär påverka arbetstagarna – men LKAB säger sig inte ha räknat på hur många.

– Men man kan konstatera att LKAB har 5 000 anställda i hela verksamheten, och bidrar till sysselsättning ungefär 20 000 personer i Nordkalotten.

Än så länge existerar ingen säker ”plan B” för att få tillgång till cement.

– Vi hoppas kunna hitta det, men det är långt ifrån säkert. Vi har varit tvungna att avfärda en del alternativ i det riktiga närområdet. Allt vi tittar på nu har sämre transportalternativ, där det är långa transporter och mer utsläpp, säger Niklas Johansson på LKAB.

Niklas Johansson, kommunikationsdirektör på LKAB.

Anses hota grundvattnet

Cementas senaste tillstånd att bedriva bryta kalk i Slite utfärdades 2010, och löper alltså ut den 31 oktober i år.

För knappt fyra år sedan ansökte Cementa om att tillståndet skulle förlängas med 20 år, vilket Mark- och miljödomstolen accepterade. Men domen överklagades av bland annat Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Gotland och den lokala föreningen Urbergsgruppen.

En arbetare passerar muralmålning i Cementas industriområde

Den 6 juli kom ett nej från Mark- och miljööverdomstolen. Rätten ansåg att företaget inte utrett tillräckligt noga vad en utvidgning av kalkbrottet skulle få för konsekvenser för grundvattnet, och avvisade därför ansökan.

Cementas hållbarhetschef säger att man jobbat med ansökan i flera år, och använt sig av ledande expertis. De har överklagat till Högsta domstolen, med en önskan att målet ska handläggas med förtur.

– Det vi i huvudsak är kritiska till är att man så sent kommer med det här beslutet från överdomstolen. Och att man inte tidigare, och heller inte nu, pekar på vad som brister i ansökan. Vilket gör det svårt för oss även när vi går vidare i nästa läge, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa som ingår i tyska jätten HeidelbergCement.

Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa.

Överklagandet till HD är inte den enda fronten som företaget jobbar på.

– Eftersom att tiden är så knapp kommer vi behöva se agerande från politiken i detta, för att vi ska kunna fortsätta hålla igång verksamheten till hösten. Och det är den dialogen vi för med regeringskansliet, om möjliga vägar fram, säger hållbarhetschefen.

”Värre än krisen på 90-talet”

Aftonbladet har i artikelserien ”Klimatstriden” varit på plats i Slite och skildrat intressekonflikten mellan boende och fabrik, grundvatten och tillväxt. Häromdagen intervjuades också boende som fått sprickor i sina hus – enligt dem själva på grund av Cementas sprängningar efter kalk.

De lokala diskussionerna har pågått under lång tid. Men när Cementa nu stoppas från att fortsätta kalkbrytningen har hela byggbranschen mobiliserat.

”Byggstoppet riskerar att tränga undan hela BNP-tillväxten 2022", skriver Byggföretagen i ett pressmeddelande. Redan i november kommer tre av fyra bostäder inte att kunna byggstartas och flera stora infrastrukturprojekt stoppas eller fördröjas, skriver de.

Cementa får nej till fortsatt kalkbrytning.

Enligt Byggföretagens konsekvensanalys hotas mellan 200 000 och 400 000 jobb.

”Det här är värre än den kris vi hade på 90-talet då många förlorade sina jobb”, säger Johan Lindholm, förbundsordförande för fackförbundet Byggnads, i pressmeddelandet.

Ett infrastrukturprojekt som skulle kunna påverkas är Västlänken i Göteborg, som är planerad att stå klar 2026.

– Det är klart att har vi ingen tillgång till cement kommer det påverka byggnationerna. Det är egentligen det vi kan säga i nuläget, sen tittar vi på och följer frågan. Och inte bara vi på Västlänken, utan det gör hela Trafikverket, säger Ulf Angberg, kommunikationsansvarig för projektet.

Näringsministern: Jobbar intensivt

I helgen gick Sverigedemokraterna ut med ett utspel i DN, och kallade näringsminister Ibrahim Baylan (S) till näringsutskottet för att presentera en plan.

Ibrahim Baylan säger till Aftonbladet att han erbjudit sig att komma till näringsutskottet redan i början på nästa vecka. Det vill säga tidigare än nästa ordinarie sammanträde i slutet av augusti.

– Jag tyckte själv att det är viktigt med den här dialogen och att slutet av augusti blir lite väl sent. Med den här domen skulle verksamheten upphöra sista oktober. Så jag har föreslagit för ordförande för näringsutskottet att jag skulle få komma i början av nästa vecka, men det är helt och hållet upp till riksdagen.

Ibrahim Baylan (S), näringsminister.

Ibrahim Baylan säger att han träffade företrädare för Cementa för två veckor sedan, och även har talat med representanter för industrin, gruvnäringen och byggbranschen. Han har satt i gång ett arbete där ett antal departement deltar.

– Att fabriken i Slite producerar mycket av den cement som används i landet är tydligt. Vi försöker nu i regeringskansliet få fram fakta på bordet och gör också en oberoende analys av detta. Parallellt med det här måste vi titta på vad som är möjligt att göra, säger näringsministern.

Är det rimligt att en så stor del av samhällsbygget i Sverige står och faller med en enda plats?

– Det är ju en mycket bra fråga. Nu är det ju där vi är. Det här är en vara och produkt som produceras på många håll i världen, men den här fabriken i Slite har ju producerat väldigt mycket.

– Nu står vi i ett läge där de har fått en dom från Mark och miljööverdomstolen om att deras tillstånd upphör sista oktober. De kommer att överklaga och därmed kan jag inte lägga mig i själva rättsprocessen. Däremot måste vi titta igenom konsekvenserna, och se vad vi kan göra för att antingen mildra eller se till att de här konsekvenserna inte blir av. Men vi är inte riktigt där ännu, jag vill gärna ha fakta på bordet och vi jobbar intensivt, fortsätter Ibrahim Baylan.

Kalkbrottet i Slite på Gotland.

Lars Hjälmered (M), ordförande i näringsutskottet, välkomnar att Baylan vill komma till riksdagen och säger att han satt riksdagens personal på att förbereda ett utskottsmöte ”ganska snart”.

Samtidigt ger han en liten känga åt regeringen.

”Ansvarsfördelningen är sådan att det är regeringen, inte riksdagen, som kan lösa cementkrisen. Frågan nu handlar alltså inte i första hand om när möten kan hållas i riksdagen utan att näringsministern faktiskt gör något för att säkra kalkbrytning och i förlängningen cement, hus, vägar med mera. Det står klart att såväl Cementa som andra lämnat konkreta förslag till regeringen, men hittills utan att de agerat”, skriver Lars Hjälmered i ett mejl.

LKAB: ”Vore absurt”

Niklas Johansson på LKAB betonar, precis som Cementa, att Mark- och miljööverdomstolen avvisade ansökan utan att själva miljöfrågan prövats.

– Det skapar en enorm rättsosäkerhet och en effekt som vi som land inte klarar av. Stora industrier kan inte med så kort varsel ställa om den här typen av saker, utan då måste man ha tid på sig att göra det. För i annat fall blir alla lösningar och konsekvenser ganska extrema.

Kommunikationsdirektören säger att LKAB nu lägger all kraft på att hitta i alternativ, så att verksamheten kan fortsätta att bedrivas. På frågan vad som händer om cementkrisen inte når en lösning dröjer han med sitt svar, innan han säger:

– De är för stora. Vi måste hitta en lösning. Någonstans måste det åtminstone till någon form av tillfällig lösning, så att man faktiskt kan få miljöfrågan prövad i grunden. Att få alla de här effekterna utan att ärendet faktiskt är prövat, det tycker jag vore absurt.

ANNONS EXTERN LÄNK

Samla dina lån och krediter och få lägre ränta med Advisa.

Advisa

Cementas tillstånd löper ut 31 oktober.
Cementa stoppas nu från att fortsätta kalkbrytningen.
Publisert:

LÄS VIDARE

Cementjättens plan väcker oro: ”Hotar Gotland”

Boendes frustration efter sprängningarna: ”Förstör våra hus”

ÄMNEN I ARTIKELN

Cementa

LKAB

Slite