Så påverkar ryska konkursen världsekonomin

Experten: Därför gick Ryssland i konkurs nu

Publicerad 2022-06-27

På söndagen misslyckades Ryssland med att betala tillbaka en skuld på 100 miljoner dollar.

Nu är landet satt i konkurs – för första gången på över 100 år.

– Man vill visa att de inte är välkomna på den internationella finansiella marknaden, säger Torbjörn Becker, chef för östekonomiska institutet vid Handelshögskolan.

Ryssland har satts i konkurs efter att ha misslyckats med att betala tillbaka på en skuld.

Den senaste gången landet missade en betalning av obligationer utställda i utländsk valuta var 1918 i kölvattnet av ryska revolutionen som hade ägt rum året innan.

Även 1998 ställdes en avbetalning in, men då handlade det om obligationer i inhemsk valuta, skriver Reuters.

Väntad konkurs

Att det skedde den här gången var dock väntat, enligt ekonomen och Rysslandskännaren Torbjörn Becker.

– Det beror på de sanktioner vi har mot ryska finansiella transaktioner som riktas mot banker utanför Ryssland. Det är en del av sanktionspaketet som har satts in på grund av kriget.

Torbjörn Becker.

Torbjörn Becker säger att Ryssland inte heller kommer kunna genomföra återbetalningar under den närmsta framtiden.

– Nej, hela poängen med sanktionerna är att hålla Ryssland utanför vårt system. Man vill visa att de inte är välkomna på den internationella finansiella marknaden.

Oklart vem skulden tillhör

Vilka som äger skulden på de 100 miljoner dollar som inte kunde betalas under söndagen är oklart, men enligt Torbjörn Becker kan det röra sig om olika aktörer.

– Normalt sett är det flera långivare som ingår i en sådan summa. Det kan vara allt från en amerikansk bank till en svensk pensionsfond eller privata investerare.

Torbjörn Becker förklarar att summorna utslaget på samtliga långivare är relativt små och att Rysslands uteblivna återbetalningar därför inte har några större makroekonomiska effekter.

– Följderna är väldigt små. Om vi tittar på hela den ryska utlandsskulden är den på cirka 40 miljarder dollar i eurobonds (statsobligationer som ges ut gemensamt av medlemsstaterna i euroområdet, reds anm). Av dem ägs kanske hälften, 20 miljarder dollar, av utlänningar. Det är utspritt på ett antal långivare, i de flesta fallen är det inte en jättestor grej.

De drabbas hårdare

Däremot kan enskilda aktörer drabbas i större utsträckning.

– Det kan finnas investerare som har stora kapital i Ryssland som påverkas mycket av det här. Är du långivare och befinner dig utomlands är den stora risken att du inte får tillbaka dina pengar.

Rysslands president Vladimir Putin.

Inte heller för ryska folket får det faktum att deras land är satt i konkurs någon större påverkan.

– Det innebär inte så mycket förutom att ryska företag inte kommer kunna låna upp på den internationella marknaden.

Varför har man då deklarerat att Ryssland är bankrutt?

– Det är på kort sikt mest en symbolisk fråga att man nu blir försatt i statsbankrutt. Men vill Ryssland komma tillbaka till den internationella marknaden är det inte ett plus att man gått i statskonkurs.

– Det är en fråga om rykte och förtroende. Alla finansiella transaktioner har att göra med historik och förtroende.

Vad skulle det innebära på längre sikt?

– På längre sikt blir det lägre tillväxt om Ryssland som stat och deras företag inte har tillgång till finansiella marknader.

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu