Så påverkas din plånbok av regeringskrisen
Publicerad 2021-07-06
ISK, inkomstskatten och ränteavdrag.
Regeringskrisen har satt privatekonomin i gung och lett till att en rad frågor nu kan få en helt annan utgång.
Så här kan det påverka din ekonomi.
Regeringsunderlaget som lett Sverige sedan valet 2018 hänger löst. Stefan Löfven (S) har avgått som statsminister och talmansrundor pågår.
En rad privatekonomiska frågor som S, MP, C och L tog fram ihop i januariavtalet kan nu komma att förändras.
– Några viktiga privatekonomiska frågor hänger lite i luften just nu och kan påverkas olika beroende på vad som händer i politiken och vilket regeringsunderlag vi får tillslut, säger sparekonomen Frida Bratt och fortsätter:
– Det i sin tur kan komma att påverka svenskarnas plånböcker.
Men vilka är då dessa privatekonomiska frågor? Här nedanför har Aftonbladet med hjälp av sparekonomerna Frida Bratt och Claes Hemberg sammanställt de allra viktigaste.
Ränteavdraget
En fråga som nyligen diskuterats är ränteavdraget. Det är en rabatt som staten ger dig på den räntan du betalar för dina lån. Avdraget gäller för de flesta typer av lån.
– Det är ett avdrag som nyttjas av extremt många väljare, och som de partier som aspirerar på regeringsmakten inte velat ta i med tång. Tills för några veckor sedan, säger Frida Bratt.
Då öppnade Magdalena Andersson för att se över ränteavdraget och MP:s Åsa Lindhagen stämde in.
I dagsläget är alla riksdagspartier förutom Moderaterna för en nedtrappning, men flera vill inte att sänkningen sker redan nu.
– Samtliga vill göra det försiktigt och successivt, av respekt för att ränteavdraget ändå finns i mångas boendekalkyler, säger hon.
A-kassan
Våren 2020 enades S, MP, C och L om ett stödpaket som en följd av pandemin. I den förstärktes a-kassan. Grundersättningen höjdes från 365 kronor per dag till 510 kronor. Samtidigt som taket höjdes från 910 till 1 200 kronor per dag.
I höstas meddelades att förstärkningen förlängs i två år.
– En tillbakagång till ursprungliga nivåer skulle kunna uppfattas som en sänkning, trots att förstärkningen inte sades vara permanent. Hur en kommande regering ställer sig till att sänka nivåerna beror sannolikt på vilken färg regeringen har, säger Frida Bratt.
ISK
En arbetsgrupp inom Socialdemokraterna, ledd av finansminister Magdalena Andersson, lade nyligen fram en utredning om ett tak för ISK-konton.
Även Vänsterpartiet vill ha ett sådant tak.
Förslaget väckte starka reaktioner, från både oppositionspolitiker och från ekonomer. Inte minst har Frida Bratt själv har höjt sin röst genom att starta en namninsamling för att behålla ISK som det är.
Dessutom har C-ledaren Annie Lööf ställt krav på sänkt skatt på ISK för att gå med på att slopa punkt 44 i januariavtalet – alltså förslaget om marknadshyror.
Pensionerna
Från september införs det så kallade inkomstpensionstillägget. Pensionerna höjs då med upp till 600 kronor för de som har en pension på mellan 9 000 och 17 000 kronor. Detta har accepterats av partierna i pensionsgruppen (alla förutom V och SD finns representerade där).
Enligt Frida Bratt har arbetet i Pensionsgruppen knappast varit friktionsfritt och pensionsskatten lär bli en het fråga i kommande val.
En fråga som inte lär bli lätt att lösa i första hand, anser Claes Hemberg.
– Det kommer att bli en brottningsmatch mellan olika intressen.
Uppskovsräntan
Vid årsskiftet slopades uppskovsräntan, som innebär att du kan skjuta på inbetalning av reavinstskatten vid en bostadsförsäljning utan att behöva betala en uppskovsränta till staten. Detta ingick i januariavtalet.
Men inom den grupp som presenterade taket på ISK-konton fanns det även en önskan om att återinföra uppskovsräntan igen. Den låg när den fanns på 0,5 procent, berättar Claes Hemberg.
Frida Bratt har dock svårt att se hur det ens skulle vara möjligt att återinföra uppskovsräntan igen.
– Jag har svårt att se hur S ska kunna skapa sig ett regeringsunderlag utan C och L, och därför lär det inte vara möjligt att återinföra uppskovsräntan i praktiken.
Inkomstskatten
En annan fråga som är ständigt aktuell i den politiska debatten är om inkomstskatten ska höjas eller sänkas.
Här finns den en tydlig politisk skiljelinje beroende på partiets färg.
– Annie Lööf (C) har krävt sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare för att slopa punkt 44 i januariavtalet. Kanske är det lättare för S att gå med på, än sänkt skatt på ISK, säger Frida Bratt.
