Stefan Ingves: Fler räntehöjningar och fortsatt stor osäkerhet

Lämnar jobbet som riksbankschef vid nyår

Publicerad 2022-11-24

En trippelhöjning av styrräntan och en uppmaning till svenska hushåll att förbereda sig på ytterligare höjningar framåt.

Det var beskedet från Stefan Ingves när han lämnade sitt sista räntebesked efter 17 år som riksbankschef.

– Det krävs en högre styrränta för att få ned den inflation vi har i dagsläget, säger han till Aftonbladet.

Inför Riksbankens räntebesked på torsdagen hade en majoritet av tunga svenska ekonomer landat i att en trippelhöjning på 0,75 procentenheter var det mest troliga. Men bedömningen gavs på flera håll med ett visst uns av osäkerhet.

Det som fick vissa att tveka var möjligheten att det skulle bli än högre.

Vid halv tio på torsdagsförmiddagen kom svaret. Styrräntan höjs med 75 punkter till 2,5 procent – den högsta nivån sedan 2008.

Stefan Ingves lämnar jobbet som riksbankschef vid nyår. Detta var således hans sista styrräntebesked.

Den vid årsskiftet avgående riksbankchefen Stefan Ingves vill på den efterföljande pressträffen inte gå in närmare på om dagens styrräntehöjning föregåtts av hårda diskussioner inom Riksbankens direktion – eller om en högre höjning än den som kom var på bordet.

– Om sådär tio dagar så publiceras protokollet. Då kan man läsa exakt vem som sa vad och hur vi kom fram till vårt beslut. Jag tror det är viktigt att betona den här gången att vi är eniga, säger han till Aftonbladet.

Stor osäkerhet framåt

Om osäkerhet var en faktor inför Riksbankens höjning är det också det som var huvudbudskapet som Stefan Ingves skickar till svenska hushåll som pressas allt hårdare ekonomiskt.

– Inflationen blir lite högre än vad vi trodde tidigare därför att inflationstrycket är högre i svensk ekonomi än vad vi räknade med i september. Därför behöver vi höja räntan så här mycket, och sannolikt mer nästa år.

Att Riksbanken nu balanserar på en tunn linje för att inte helt knäcka ekonomin blev tydligt när inflationen för oktober presenterades förra veckan.

De 9,3 procent som den landade på var förvisso lägre än månaden före, men anledningen till det stavas lägre energipriser.

Med de borträknade steg i stället kärninflationen från 7,4 till 7,9 procent. Det innebär att de åtgärder som hittills vidtagits inte lyckats dämpa skenande prisökningar på livsmedel, varor och tjänster.

– Så här stora prisökningar har vi inte sett sedan början på 90-talet, säger Stefan Ingves.

Inflationen ökar i Sverige. Det vill Riksbanken råda bot på.

Styrräntan förväntas höjas till 3 procent

Det som ligger i korten, enligt Riksbankens bedömning, är att styrräntan kommer att höjas till runt 3 procent under 2023. Samtidigt betonade Stefan Ingves att man kommer att vidta de åtgärder som krävs för att inflationsmålet på 2 procent ska nås ”inom rimlig tid”.

– I vår prognos räknar vi med att inflationen faller ner mot två procent under loppet av 2023. Sen räknar vi med att vi är i närheten av två procent under 2024. Det är vår definition av rimlig tid givet rådande omständigheter.

Samtidigt konstaterar han att läget framåt är svårbedömt.

– Låt mig betona att det råder mycket stor osäkerhet kring inflationsutvecklingen för närvarande. Det betyder att det är värt att understryka att räntebanan är en prognos och inget löfte.

Styrräntan tros hamna på 3 procent någon gång nästa år.

Dagens besked och förvarningen om kommande höjningar är besk medicin för svenska bolånekunder. De kan räkna med att den rörliga räntan kommer att landa omkring 1,5 procentenheter högre än styrräntan, vilket innebär att ett svenskt hushåll med rörligt bolån bör förbereda sig på en ränta upp mot 5 procent.

Hur orolig är då Stefan Ingves för att vi faktiskt står inför en bostadskrasch?

– Vi räknar med att bostadspriserna kommer att falla med ungefär 20 procent från topp till botten. Sen kan man använda alla möjliga olika ord och synpunkter på det. Att de faller när det blir dyrare att låna är inte särskilt anmärkningsvärt. Vi tror sen att det planar ut och att tillväxten i svensk ekonomi kommer tillbaka, vilket gör det rimligt att tro att det efter en period kommer att lugna ner sig.

När det gäller de tiotals miljarder som bankerna nu tjänar på den mellanskillnad som uppstår genom att inlåningsräntan ligger under Riksbankens styrränta, och de låga räntenivåer som ges på sparkonton, säger Stefan Ingves att han förstår att diskussionen förs.

– Det finns skäl att anta att när räntorna stiger och ligger kvar på en högre nivå så kommer så småningom inlåningsräntorna i kapp. Det är ungefär så det brukar vara om man ser på andra historiska skeenden, och det finns ingen anledning att tro att det skulle bli på något annat sätt den här gången.

”Vi räknar med att bostadspriserna kommer att falla med ungefär 20 procent från topp till botten”, säger Stefan Ingves.

”Gjort så gott vi har kunnat”

Efter 17 år på posten som riksbankchef är det snart alltså dags för Stefan Ingves att kliva av. Han vill inte lyfta fram sig själv när han ska lista framgångar under sin tid, utan pekar på det kollektiva arbetet.

– Det som har stor betydelse är att under den här perioden har vi klarat oss undan riktigt stora katastrofer i svensk ekonomi. Det har periodvis krävt en ganska annorlunda penningpolitik än någon kanske har föreställt sig tidigare. Det som alltid finns med i bakhuvudet är hur gör vi om det blir riktigt illa. Vi har klarat av det, må vara med att köpa massa obligationer, det blev minusränta och det ena och det andra. Men på det stora hela så har det gått väldigt bra under den här perioden.

Under åren har han mött hård kritik för att Riksbanken under hans ledning hållt fast vid minusränta allt för länge, och missbedömt inflationsutvecklingen.

Så finns det någon självrannsakan nu när klockan klämtar för Stefan Ingves?

– Man kan alltid göra saker bättre. Jag håller med en tidigare direktionsledamot som fick samma fråga när han slutade. Han konstaterade att vi har gjort så gott vi har kunnat. Det har jag också försökt och det gäller att orka att göra det varje dag.

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu