De lurades av bitcoinbedragare – får nobben av Kronofogden
Pensionärsparet har skulder på över två miljoner
Uppdaterad 2022-02-19 | Publicerad 2022-02-11
Pensionärerna Suzanne och Rolf såg skuldsaneringen som sin sista chans.
Men samhället svek igen.
– Det hade varit fint att kunna hoppas på att vi skulle bli fria någon gång.
Ett klick på en annons med Leif GW Persson. Ett ödesdigert videosamtal.
Mer än så krävdes inte för att Hoforsparet Suzanne, 68, och Rolf, 71, skulle hamna i en spiral av händelser som ledde fram till att de nu har en total skuld på över två miljoner kronor.
Efter bedrägeriet har pensionärerna fallit igenom det skyddsnät som de tidigare litat så mycket på.
– Det spelar ingen roll vad vi gör. Vi får avslag på allt, säger Rolf.
– Rättsamhället finns inte. Det låter kanske hårt men det är faktiskt så det är, säger Suzanne.
”Allt känns hopplöst”
Via fejkreklamen kom de i kontakt med en man som kallade sig ”Dan” och som påstod sig vara expert på kryptoinvesteringar. Han förmådde dem att föra över varenda hopsparad krona till ett finansinstitut. ”Dan” lyckades också ta lån i makarnas namn.
En av kreditgivarna, Bank Norwegian, vände sig till domstol för att kräva in pengar som Suzanne och Rolf aldrig sett. Rätten gick på bankens linje.
Paret såg då inget annat alternativ än att ansöka om skuldsanering hos Kronofogden.
För några veckor sedan kom svaret. I ett brev adresserat till Suzanne konstaterar myndigheten att hon ”inte kommer att kunna betala skulderna på många år”.
Men det blev nej ändå.
”Du har tagit stora risker genom att sälja dina tillgångar och använda dem till spekulativa investeringar. Att en stor del av dina skulder har uppkommit på detta sätt och nära i tiden talar starkt emot en skuldsanering.”
– Ett ja hade inneburit att vi hade blivit fria om fem år. Nu känns allt hopplöst, säger Suzanne.
Har överklagat
För att en skuldsanering ska beviljas måste den bedömas som ”skälig”. I det arbetet analyserar Kronofogden bland annat vad som ligger bakom skuldberget.
– Skulder som uppkommit genom brott, spelmissbruk eller högriskplaceringar utreder vi extra mycket, säger sektionschefen Erik Borgström.
Men här handlar det ju om personer som fallit offer för bedragare?
– Ja, och i sådana fall är skiljelinjerna sällan solklara. Vi ser en stor ökning av ansökningar som är kopplade till investeringsbedrägerier. Vi måste vara ödmjuka och anpassa oss till förändringar i samhället.
– Om man har bra belägg för att man faktiskt är utsatt för brott så är det gynnsamt i vår bedömning.
Suzanne och Rolf har överklagat Kronofogdens beslut till tingsrätten. Erik Borgström välkomnar en vidare prövning.
– Vi är bara första instans. Om domstolen resonerar annorlunda så tar vi det naturligtvis till oss. Det är så praxis utvecklas.