”Utan plast skulle vi öka matsvinnet”

Förpackningsforskaren om förpackningarnas fördelar

Plast på färsen. Plast på laxen. Plast på gurkan! Så onödigt. Så klimat-osmart.

– Inte alls. Förpackningar som minskar matsvinnet är bra för klimatet, säger Helén Williams, docent i miljö- och energisystem vid Karlstad universitet.

Hon har just publicerat en rapport om varför olika förpackningar får oss konsumenter att slänga mer eller mindre mat. 

Butikskedjorna Lidls och Aldis kunder i Tyskland protesterade ihärdigt mot att gurkorna i grönsaksdisken var plastade. Aldi gav med sig och skippade emballaget. Men gurkorna började snabbt skrumpna och kunderna ratade dem. Lidl valde att testa utan plast först och i dag säljer vissa butiker gurka både med och utan plast.

– Svenska butiker borde för länge sedan satt upp skyltar om plasten. Den förlänger livet på gurkan med nästan en vecka. Visst, plast görs av fossil olja och det är inte bra för klimatet men ofta är matsvinnet ett betydligt större problem. Plastförpackningar för exempelvis kött ökar livslängden betydligt. Uppfödningen av kor, lamm och grisar orsakar stora utsläpp av klimatgaser. Det är verkligen inte klimatsmart om köttet sedan blir svinn, säger Helén Williams.

Hon tycker att vi konsumenter ofta har en alltför negativ inställning till matförpackningarna. Vi betraktar dem som kladdigt skräp som måste sorteras och kånkas till återvinningen. Inte som de praktiska behållare de kan vara – som förlänger livet på råvarorna och gör det enklare att transportera maten hela vägen från bonden hem till våra kök.

Därmed inte sagt att alla plastprylar är önskvärda.

– Några exempel är sugrör eller plastlådor till snabbmat som ska ätas direkt – ett annat är vatten i plastflaska. I en hel del länder kan du bara få tag på drickbart vatten i flaska men i Sverige har vi ju jättebra vatten i kranen. Flaskvatten orsakar ett klimatavtryck både genom tillverkningen av plastflaskan och transporterna. Å andra sidan har vi vätskekartongerna med mjölk och juice. De har ett tunt skikt plast inuti men är en klimatsmart innovation eftersom merparten består av ett förnyelsebart material. I jämförelse med flaskan eller metallburken är förpackningen i kartong lätt, går att packa väldigt tätt och ger mycket god hållbarhet. Utan plast skulle vi i dag sannolikt få slänga mycket mer mat. Men det är förstås viktigt att plasten återvinns och inte hamnar i naturen eller i havet.

Hon saknar nyanserna i diskussionen.

– Vi talar ofta om förpackningen som något onödigt och om plasten som ett problematiskt material men måste kunna se att den kan vara både bra och dålig och sedan prioritera utifrån helheten. Men det är inte lätt, det gäller att skilja mellan myggorna och kamelerna, säger Helén Williams.

I forskningen försöker hon och hennes kollegor ta reda på hur förpackningarna fungerar i handeln och i hushållen – för att sedan föreslå hur man skulle kunna utforma dem bättre så att det inte slutar med att vi slänger mat. 

Svinnet i hushållen, alltså den ätbara mat som kasseras, inte exempelvis kycklingben eller apelsinskal, beräknas till ungefär en femtedel av produktionen. 

– Om vi ska nå klimatmålen i Parisavtalet kan vi inte fortsätta att kasta så mycket av all mat vi producerar, säger Helén Williams.

Hon och en grupp kollegor har i dagarna publicerat en rapport som pekar ut hushållens tre huvudproblem med matförpackningar (se nedan):

1. Bäst före-märkningen gör konsumenterna osäkra med följd att de kastar fullt ätbar mat.
2. Förpackningarna är generellt för stora. Små hushåll får lätt rester – som går vidare till sophinken. 
3. Förpackningarnas utformning gör det svårt att få ut allt innehåll, exempelvis mejerivaror som yoghurt.

Det handlar alltså inte om materialet utan om designen. Varför är många förpackningar – av plast och andra material – inte bättre konstruerade?

– Livsmedel ingår ofta i långa värdekedjor med många aktörer inblandade där var och en vill tjäna maximalt på sin länk. Det gör att kedjan i sin helhet blir suboptimal. Svinnet från bonde till hushåll blir större än det skulle kunna vara om alla hjälptes åt. Dessutom får ju branschen en merförsäljning när vi i hushållen slänger en massa mat och därför är det inte den mest prioriterade frågan. 

Förpackningsforskarens val: Så ska du tänka när du väljer förpackning

• Ska jag ta med bärkasse hemifrån?

JA. Det är bättre för klimatet oavsett material. Huruvida det är bättre att använda en tygkasse många gånger eller en plast- eller papperskasse som bara håller ett fåtal gånger, därom tvista de lärde. Men skaffar du en tygkasse som du verkligen gillar och kommer att använda länge, då kanske den lönar sig klimatmässigt.

Papperspåsen är i och för sig lite tyngre och mer skrymmande än plastpåsen men är gjord av icke-fossil råvara. Å andra sidan går plastkassen att använda som soppåse och då får ju den påsen ytterligare en användning. 

Nu finns också biobaserad plast, gjord på sockerrör eller skog. Då slipper vi fossil olja men materialet är lika stabilt så det måste också tas om hand efter användandet. Det får inte hamna i naturen eller i havet.

Men allra viktigast för klimatet är vad du stoppar i kassen. Matens miljöpåverkan överstiger vida kassens.

• Plastad pappkartong eller plåtburk till tomatkrosset?

KARTONG. Materialet är lättare än både bleckplåt och aluminium och eftersom förpackningarna är fyrkantiga går de lättare att packa tätt och är klimatsmartare i transporterna från tillverkaren till butiken. Kartongerna kan dessutom fraktas helt tillplattade innan de fylls på fabriken.

• Om det inte finns kartong – aluminium eller plåt i bönburken?

ALUMINIUM. Men det är svårt att säga säkert. Det beror på hur återvinningen fungerar.

• Plast eller inte runt gurkan?

PLAST. Den tunna förpackningen ökar gurkans livslängd med sex dagar. Det ökade svinnet i butiken är mycket sämre för klimatet än tillverkningen av den plasten.

• Tomater i förpackning eller lösvikt?

FÖRPACKNING. Men det är inte självklart. Jag tror det blir mycket svinn om du har självplock i butiken av cocktailtomater. De större klarar det bättre. Men sedan kanske du ändå tar en påse för att tomaterna inte ska trilla runt bland de andra varorna du köpt.

• Plastpåse till paprikorna?

JA. Med tanke på hur kundkorgar och kassaband ser ut ibland så vill jag nog ha en påse till mina paprikor. (Det här med hygienen har blivit mycket viktigare för kunderna i och med covid-19.) En tunn plastpåse gör inget stort klimatavtryck även om de flesta av oss inte återanvänder den. Citroner däremot är hållbara och du använder oftast inte skalet som dessutom går att skrubba rent.

• Pappers- eller plastpåse till äpplena?

PAPPER. Men det är inte självklart även om papperspåsen är gjord av förnyelsebar råvara och tillverkad i Sverige. Den är samtidigt tjockare och tyngre att transportera till butiken. Det avgörande är vad som händer efteråt med påsarna. Kan du återanvända någon av dem är den att föredra.

• Aluminiumburk, petflaska eller glasflaska till ölen?

BURK. I Sverige har vi hög återvinningsgrad av aluminium så därför vinner burken – i dag. Petflaskan är kanske minst lika bra ifrån produktionsledet men vi har nuförtiden överskott av den typen av återvunnen plast så allt tas inte till vara för tillfället. Glas är tungt att transportera och kommer drycken långväga ifrån hamnar glaset sist. Men köper du din öl från ett lokalt mikrobryggeri spelar vikten mindre roll. Och det vore ännu bättre om man kunde få till ett lokalt retursystem för glasflaskorna.

• Yoghurt i kantig kartong med skruvlock eller Arlas nya, mer rundade med hel plasttopp?

DEN KANTIGA. Det är mer plast i den rundade, och det intressanta är hur lätt eller svår kartongen är att tömma. Arlas klassiska tegelstensformade kartong utan skruvlock var enkel att tömma men tillverkas inte längre. Deras nya med skruvlock är svårare och kladdigare att bända upp än konkurrentens. Struntar du i att försöka få ut det sista hamnar ungefär en deciliter yoghurt i soporna.

• Juice i kartong eller plastflaska?

KARTONG. Obegripligt att man i ökad utsträckning förpackar juice i fossilplast. Kartongen är bättre för klimatet, både vad gäller materialet och transporten.

Tillbaka i hemmaköket har det blivit rester!

• Täcka skålen med aluminiumfolie eller plastfilm?

PLAST. Tillverkningen av plasten gör ett mindre klimatavtryck än aluminiumet. Och högst troligt kommer ingen av produkterna att återvinnas.

• Fryspåse i plast eller aluminiumform?

FRYSPÅSE. Samma här. Tillverkningen av plasten gör ett mindre klimatavtryck.

Tre problem med förpackningarna

Helén Williams och kollegor vid Karlstads universitet och forskningsinstitutet RISE har i dagarna publicerat en rapport som visar vilken roll förpackningarna spelar för konsumenternas matsvinn. 

37 hushåll i Karlstad och Stockholm fick under en vecka väga sitt avfall och föra köksdagbok. Forskarna hittade tre huvudområden där matförpackningar skulle behöva bli bättre för att minska svinnet.

1. Datummärkningen. Särskilt i fråga om livsmedel med lång hållbarhet är konsumenterna är osäkra på vad som gäller när förpackningen väl öppnats. Hur länge är då oliverna eller tacosåsen ätlig? Man vill inte chansa och kanske bli sjuk. Några smakar inte ens på innehållet i den öppnade burken efter bara någon dag och fullt ätbar mat blir svinn. Här borde producenterna kunna vara mer kreativa och berätta hur länge varan håller håller och uppmana konsumenterna att lukta och smaka på innehållet.
2. För stora förpackningar. Hälften av hushållen i Sverige består av en eller två personer. Men förpackningarna är ofta anpassade till barnfamiljen. Då blir det mat över i singel- och parhushållen. En del är duktiga och tar hand om rester och skvättar men i många fall slängs det överblivna – eller får stå kvar i kylen tills det verkar oätligt. I andra fall verkar förpackningsstorleken ha höftats till utan tanke på konsumenten. ”En liter blir väl bra.” När det i själva verket är en halvliter eller 6,5 dl som vore det optimala. Storpack är mer klimatsmart att tillverka och transportera jämfört med exempelvis portionsförpackningar. Men innebär den större förpackningen att inte all mat går åt är svinnet ett mycket större problem för klimatet. I de flesta fall låter branschen de olika förpackningsstorlekarna bära sina egna kostnader och det gör att storpack alltid blir billigare. Forskarna tycker att kostnaden borde slås ut över alla storlekar så att inte de mindre förpackningarna missgynnas.  
3. Svårt att få ut det sista. Det här gäller särskilt mejeriprodukter där många konsumenter upplever att det är nästan omöjligt att helt tömma förpackningarna. Låter du inte yoghurten stå med korken nedåt när förpackningen är halvtom blir 1 dl kvar när du inte kan hälla ut mer. Crème fraiche-burken är också svår att tömma helt. Det går att vispa ur det sista med vatten eller annan vätska men de flesta har bråttom. Det måste vara enkelt att göra rätt.

Källa: Avoiding food becoming waste in households – The role of packaging in consumers’ practices across different food categories

• Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?